”Fel åtgärder kan skada förtroendet för Riksbanken”

Martin Nordströms forskning handlar om penningpolitik, och i sin avhandling har han valt att undersöka effekten av de metoder som centralbanker använder för att pengar ska behålla sitt värde över tid. I sin avhandling från Handelshögskolan vid Örebro universitet har han fokuserat på de alternativa metoder som använts när centralbankerna inte kunnat använda sitt vanliga vapen – räntan – eftersom denna inte kunnat sänkas lägre.

Köpa obligationer och berätta om framtida ränteförändringar

– Egentligen är det två verktyg jag har fokuserat på: obligationsköp och det som kallas ”forward guidance”, berättar Martin Nordström .

Obligationsköp innebär att centralbanken köper statsobligationer för att på så sätt öka efterfrågan på obligationer och därmed sänka räntan. Forward guidance innebär att centralbanken försöker påverka förväntningarna på den framtida räntan genom att berätta om framtida ränteförändringar.

I normalfallet används forward guidance när en centralbank vill sänka räntan, men Martin Nordström tittade på en situation där Riksbanken i stället flaggade för kommande höjningar av räntan.

– Mellan 2010 och 2014 kan man se att Riksbankens räntebana – alltså prognosen för hur reporäntan ska utvecklas – var osedvanligt oprecis. Under den här perioden var Riksbanken orolig för hushållens höga skuldsättning och jag menar att man därför använde räntebanan för att försöka få marknaden att tro på högre räntor i framtiden. Högre korta räntor i framtiden skulle innebära högre långa räntor idag, och man ville nog på det sättet motverka en hög skuldsättning.

Dåliga prognoser kan skada förtroendet

Problemet är, enligt Martin Nordström, att Riksbanken bara kunde ändra förväntningarna genom att sätta räntebanan högre än marknadens förväntningar.

– Och när till och med marknadens förväntningar var för höga, så satt man där med en väldigt dålig prognos under flera år i rad.

Martin Nordström tror att samma problem kan uppstå idag. Han menar att viljan att sänka räntan gör att centralbankens prognos måste avvika från marknadens, vilket i långa loppet antagligen gör det till en sämre prognos.

– Risken är att marknaden börjar misstro Riksbankens prognos, och det skulle kunna vara mycket skadligt för penningpolitiken.

Obligationsköp inget effektivt styrmedel

I sin avhandling drar Martin Nordström också slutsatsen att Riksbankens köp av obligationer sedan 2015 inte tycks ha påverkat konsumtionstillväxten. Detta till skillnad mot i USA, där man kan se att den amerikanska centralbankens köp av obligationer har bidragit till en ökad tillväxt.

– Om inte konsumtionen påverkas så är det osannolikt att obligationsköpen påverkat den reala ekonomin.

Däremot visar avhandlingen att obligationsköpen har påverka priserna på kommunobligationer, vilket är intressant, menar Martin Nordström.

– Om obligationsköpen sänker priset på upplåning och andra finansiella tillgångar, men inte påverkar konsumtionen och de reala tillgångarna, innebär det stora problem för penningpolitiken. I värsta fall kan obligationsköpen då leda till ökade risker på finansmarknaden utan att man får genomslag på inflationen i konsumtionspriser.

Bättre kunskap kan minska risk för negativa effekter

Martin Nordström tror dock inte att den slutsatsen gäller för de stödköp av obligationer som Riksbanken gör just nu, under corona-krisen.

– De stödköp vi ser nu genomförs för att förse företag med likviditet, alltså pengar, under en kris, vilket inte var fallet när man köpte statsobligationer.

Martin Nordström hoppas att hans avhandling ska leda till bättre kunskap om vilka effekter olika penningpolitiska åtgärder får på samhällsekonomin.

– Om centralbanker kan undvika att använda ineffektiva instrument som dessutom riskerar att ha oönskade negativa effekter på finansmarknaden eller skada centralbankens förtroende är antagligen en del vunnet, säger han.

Avhandling:

Unconventional Monetary Policy at the International, National and Local Level

Kontakt:

Martin Nordström, Handelshögskolan vid Örebro universitet, martin.nordstrom@oru.se