10 juni 2020

Depression hos äldre kan kopplas till genusuttryck

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Depression drabbar nästan dubbelt så många äldre kvinnor som äldre män. Skillnaden mellan män och kvinnor verkar vara kopplad till både biologiskt kön och genusuttryck. Högre grad av femininitet, oavsett kön, ger högre förekomst av depression.

I takt med att den förväntade livslängden ökar är depression hos den äldre befolkningen ett växande folkhälsoproblem. En avhandling från Göteborgs universitet visar att depressionsförekomsten hos 70-åringar har gått ner hos kvinnor men inte hos män, från mitten av 1970-talet till mitten av 2010-talet, men trots detta är alltså förekomsten fortfarande nästan dubbelt så hög hos kvinnor, jämfört med hos män.

– Könsskillnaderna är välkända sedan länge, samtidigt som vi fortfarande inte vet hela förklaringen till varför det är så och framför allt inte när det gäller den äldre populationen, säger Therese Rydberg Sterner, disputerad på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.

Kunskap om genusrelaterade faktorer saknas

Det är numera känt att orsakerna till depression består av en blandning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer, men det saknas kunskap om hur genusrelaterade faktorer är kopplade till just könsskillnaden i depressionsförekomst.

Genusuttryck omfattar olika aspekter av femininitet, maskulinitet och androgynitet, som har mätts genom att deltagarna fått skatta könsstereotypa egenskaper hos sig själva på en skala mellan ett och sju. Ingen blir klassad som antingen maskulin eller feminin utan alla får en blandning av feminina och maskulina drag.

– Syftet är att nyansera könsskillnaden i depression, och undersöka om det finns någon effekt av vilket genusuttryck man har på depressionsförekomsten, oavsett biologiskt kön, säger Therese Rydberg Sterner.

Vad kom först, hönan eller ägget?

Avhandlingen visar att både män och kvinnor med högre nivå av femininitet hade en högre förekomst av depression. Det omvända hittades för maskulinitet och androgynitet, alltså att män och kvinnor med maskulint eller androgynt genusuttryck hade en lägre förekomst av depression.

– Eftersom vi har gjort en tvärsnittsstudie kan vi inte säga någonting om vad som är hönan och ägget för detta samband.

I en uppföljningsstudie håller Therese Rydberg Sterner på att samla in data om depression och genusuttryck på 70-årsgruppen som nu fyllt 75, för att ta reda på mer om sambandet.

– Vi kommer att kunna titta mer på vad som kommer först. Är det depressionen som påverkar hur man uttrycker sig och är, eller är det genusuttrycket i sig som påverkar risken för symtom, eller hur mycket man upplever och pratar om sina symtom?

Baserat på tidigare forskning är en av forskarnas hypoteser att femininitet skulle kunna vara kopplat till en högre benägenhet att kommunicera kring sitt mående, jämfört med maskulinitet, men även att vissa av de könsstereotypa egenskaperna i sig, till exempel problemlösningsförmåga, logiskt tänkande, självsäkerhet eller ängslighet, skulle kunna vara risk- eller skyddande faktorer för depression.

Drabbade känner stor misstro till vården

Den kvalitativa delen av avhandlingen, som bygger på fokusgruppsintervjuer, visar att 70-åringarna som drabbats av depression känner stor misstro till hälso-och sjukvården när det gäller kunskap kring och behandling av depression. Det finns inte tid för det existentiella samtalet i vården vare sig före, under eller efter behandlingen.

– De intervjuade känner sig inte sedda och lyssnade på av hälso-och sjukvården under tiden för hjälpsökande och behandling av depression. De skulle vilja ha mer kommunikation och information om sin sjukdomsbild, få mer information om möjliga behandlingsalternativ och biverkningar och mer information om vad de själva kan göra för att undvika att insjukna på nytt.

Therese Rydberg Sterner hoppas att hennes resultat ska användas för att fortsätta problematisera könsskillnaderna i depression och att ge depression hos äldre personer en större plats i forskarsamhället så att det går att hitta fler förebyggande metoder.

– Det är också viktigt att poängtera att depressionsförekomsten i populationen går att påverka. Annars hade vi inte sett att den ändrade sig över tid, säger hon. Avhandlingen bygger på den senaste undersökningen av 70-åringar som gjordes i H70-studien 2014-2016 liksom depressionsförekomsten hos tidigare 70-årsgrupper.