Att kombinera PET-kamera med datortomografi på patienter med urinblåsecancer ger en mer träffsäker bedömning av allvarlighetsgrad och prognos, enligt en avhandling vid Lunds universitet. Då kan vården lättare välja den lämpligaste behandlingen.
Peter Kollberg har i sin avhandling bland annat jämfört olika utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer. Det är en cancersjukdom som ofta har ett hastigt förlopp, snabb tillväxt och tidig spridning till lymfknutor. Dessa patienter har ofta en dålig prognos. Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och det finns stora kunskapsluckor på området, menar han.
– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg.
Urinblåsecancer vanligt
- Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna.
- Varje år får drygt 2 800 svenskar urinblåsecancer och i världen registreras cirka 430 000 nya fall.
- Två tredjedelar av de som drabbas är män och 80 procent är över 65 år.
- Yttre faktorer som rökning eller ohälsosam arbetsmiljö är vanligaste orsaken.
I Sverige dör årligen cirka 700 personer på grund av sjukdomen.
I dag saknas en etablerad standardbehandling och vårdens bedömningar för vilken behandling som ger bäst förutsättningar för överlevnad kan därför variera nationellt och internationellt.
Källor: Petter Kollberg och Cancerfonden
Kollberg och hans kollegor har upptäckt att en ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Genom att komplettera datortomografi (CT) med positron-emissionstomografi (PET) kunde forskarna identifiera fler patienter med lymfknutespridd sjukdom.
Datortomografi (DT eller CT) kallas också skiktröntgen och är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador hos patienten.
PET-kameraundersökning används för att läkaren ska få mer kunskap om något som upptäckts vid en tidigare undersökning. Det kan till exempel vara att ta reda på om en misstänkt tumör är cancer eller inte.
PET-kameraundersökning görs oftast tillsammans med datortomografi.
Så kallad FDG-PET/CT mäter sockeromsättningen i vävnad, någon som är förhöjt i cancervävnad. Drygt en fjärdedel av patienterna med urinblåsecancer fick en förändrad behandling efter fynd på denna undersökning.
– Med de nya undersökningarna kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper patienten i vissa fall genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet, säger Petter Kollberg.
Hoppas förändra sjukvården
Inom cancervården vill man undvika att ge krävande och farlig behandling för tumörer som inte på allvar hotar patientens liv och hälsa, och där man uppfattar att en tumör är farlig fast möjlig att bota vill man behandla maximalt. Därför finns det vedertagna bedömningsgrunder som styr vilka behandlingsalternativ som är aktuella för en patient med en viss typ av urinblåsecancer. Petter Kollberg menar att resultaten i hans avhandling till viss del kan omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer.
– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger Petter Kollberg.
Avhandling:
Invasive bladder cancer – Aspects of diagnosis and treatment
Kontakt:
Petter Kollberg, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och överläkare i urologi på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg, petter.johansson_kollberg@med.lu.se
