Det finns en risk att allmäntandläkare överskattar sina kunskaper när det gäller rotbehandlingar. Det finns därför ett stort behov av vidareutbildning. Det visar en enkätundersökning som besvarats av 819 allmäntandläkare i Sverige och Norge.
– Det behövs återkoppling. Utan återkoppling på sina behandlingar så är det svårt att bedöma sig själv ordentligt, och kan man inte se sina egna kunskapsluckor blir det svårt, säger Leona Malmberg, övertandläkare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet.
Tandläkare fick bedöma sin egen förmåga
I enkäten fick tandläkarna besvara ett antal frågor kring utförandet av rotbehandling: Hur de hittar kunskapen om den behandling som utförs, hur de bedömer sin egen förmåga, vad som påverkar vilken prognos som ställs, för att nämna några.
Om tanden är infekterad måste tandläkaren först ta bort infektionen och sedan täppa igen rotkanalen. Två tredjedelar svarade att diagnosen inte spelar någon roll för utfallet av behandlingen.
– Men prognosen för en behandlad tand som var infekterad från början är sämre än för en tand som inte var det. Eftersom det kostar för patienten och kan påverka hälsan är det viktigt att göra en god prognosbedömning; kan behandlingen lyckas eller inte?, säger Leona Malmberg.
Färre än hälften gjorde ettårsuppföljning
En viktig del av rotbehandling är att den följs upp efter ett år – inte bara för patienten utan också för tandläkaren, som då kan se om något brustit. Färre än hälften av tandläkarna i enkäten gjorde en sådan uppföljning. Vissa följer bara upp när det uppstår problem eller smärta, men det kan uppstå tysta infektioner som patienten inte känner av. Att vänta tills problem uppstår tyder på bristande kunskaper i mikrobiologi eller en övertro på sin förmåga, säger Leona Malmberg.
Vidare svarade hälften att 90 procent av deras behandlingar varit framgångsrika, något Leona Malmberg menar tyder på att de överskattat sin förmåga.
– Tittar man på ett tvärsnitt av tandläkare i Europa är inte lyckandefrekvensen så hög som 90 procent, den ligger snarare betydligt lägre än så.
En rotbehandling görs för att avlägsna infektion eller för att förebygga en infektion. Vid behandling av tand som inte har någon infektion borde framgången vara mycket hög, resonerar Leona Malmberg. Att så inte är fallet tyder på att något fallerat, att det kanske inte varit helt rent.
– Har man inte ett mikrobiologiskt tänkande är det risk att man slarvar med hygienen, säger Leona Malmberg.
– Vi har haft en väldigt god tillgång på antibiotika mot infektioner. Men om vi nu går mot en tid då vi kanske inte kan räkna med det, är det viktigt att vi gör alla förebyggande åtgärder vi kan.
31 procent hade inte gått vidareutbildning
86 procent av tandläkarna som besvarade enkäten uppgav att de hade sin grundutbildning som främsta kunskapskälla. 31 procent hade inte fått någon vidareutbildning efter examen. En majoritet svarade att de ville vidareutbilda sig. Bara 28 procent sa att diskussioner med kollegor var en kunskapskälla, trots att det är viktigt för att kunna identifiera kunskapsluckor och få återkoppling.
Leona Malmbergs slutsats är att vissa tandläkare överskattar sin förmåga och har kunskapsluckor.
– Det behövs något forum där tandläkare kan få hjälp att skatta sin egen förmåga, för det är inte alltid lätt att göra själv. Utbildningar måste kunna identifiera de kunskapsluckor som finns och ge de kurser som verkligen behövs, och tandläkaren måste gå de kurser som behövs för att täppa till de egna luckorna, säger Leona Malmberg.
Vetenskaplig artikel:
Endodontic follow-up practices, sources of knowledge, and self-assessed treatment outcome among general dental practitioners in Sweden and Norway, (Leona Malmberg, Anna Sturestam, Annika Fagring & Annika Elisabeth Björkne), Acta Odontologica Scandinavica
Kontakt:
Leona Malmberg, övertandläkare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet, leona.malmberg@mau.se
