Svårare för papperslösa barn i Sverige sedan 2015

I Storbritannien har sjukvård och sociala myndigheter under många år samarbetat tätt med gränspolisen. Banker, hyresvärdar och arbetsgivare med flera kan bli straffade enligt lag om de har papperslösa personer som kunder, hyresgäster eller anställda.

”Ogästvänlig miljö”

Medan syftet i Storbritannien har varit att skapa en ”ogästvänlig miljö” (”hostile environment”) för att få papperslösa personer att lämna landet, är detta inte lika uttalat i Sverige. Här motiveras istället utvisningar med att det är för personens eget bästa.

– Det påstås till exempel i statliga utredningar att det är en humanitär insats att deportera personer. I Sverige säger vi ”det är för ditt eget bästa som du ska åka hem”, säger Jacob Lind som är forskningsassistent vid Malmö universitet.

Men Sverige och Storbritannien har närmat sig varandra under senare år, menar han. I Sverige skedde skiftet i samband med händelserna 2015. De följdes av en tillfällig migrationslag som försvårat för papperslösa och andra migranter. Sedan dess har polisens befogenheter utökats och gränspolisen fått mer resurser.

Rättigheter som politiskt slagfält

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket lyfts fram som en seger i många sammanhang. Men Jacob Lind visar i sin avhandling att det inte är givet att detta endast innebär att barns rättigheter stärks.

– Skeva resonemang utifrån barns rättigheter kan utnyttjas för olika agendor som skapar mer utsatthet hos barn. Det hjälper alltså inte att bara vifta med barnkonventionen, gör bara som det står här och så blir det bra.

Ett exempel på att rättigheter kan mobiliseras för olika agendor är när socialförvaltningen samlat in adresser till papperslösa familjer för att tillgodose barns rättigheter, som försörjningsstöd. Men när socialförvaltningen sedan skickar dessa adresser till polisen bidrar det till barnens utvisning.

– Utan fungerande brandväggar mellan olika myndigheter eller verksamheter och gränspolisen undermineras lagstadgade rättigheter för papperslösa, så som rätten till skola och vård, säger Jacob Lind.

Normaliserad utveckling

Han vänder sig också mot uppfattningen att neddragningen av välfärd gentemot papperslösa och andra utsatta grupper skulle innebära att det finns ”mer över” till majoritetssamhället. Han håller inte heller med om att ”hårdare” tag gentemot utsatta grupper ger ökad trygghet.

– Forskning visar snarare att det då blir normaliserat, så att välfärden stramas åt för majoritetssamhället och att fler grupper drabbas av polisens utökade befogenheter. Situationen för papperslösa är inget undantag, utan genom att studera detta är det möjligt att se tydliga tendenser till råare utveckling i samhället i stort.

Avhandling:

The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability 

Kontakt:

Jacob Lind, forskningsassistent vid Institutionen för globala politiska studier jacob.lind@mau.se

Fakta: Öppet brev till svenska regeringen

Tio EU-länder har lovat att tillsammans ta emot omkring 400 hemlösa barn från flyktinglägret Moria på grekiska ön Lesbos som nyligen brann ned till grunden. Sverige är inte ett av dem. Över 150 svenska forskare, däribland Jacob Lind, krävde nyligen i ett öppet brev att regeringen ändrar sig.