60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län, som är sambo med en person i arbetsför ålder, att dö i covid-19. Detta jämfört med äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre, visar en studie från Stockholms universitet.
– Äldre människor som bor med någon i arbetsför ålder, det vill säga med någon under 66 år, har mycket högre risk att dö att dö i covid-19. Resultaten består även efter att vi har tagit hänsyn till inkomst, födelseland, utbildning och annan dödlighet i den gruppen, säger Maria Brandén, huvudförfattare till studien och docent i sociologi vid Sociologiska institutionen och Stockholms universitets demografiska avdelning samt vid Institutet för Analytisk Sociologi, Linköpings universitet.
Generationsboende och covid-19
Det är alltså inte så att de äldre som bor med yngre personer i allmänhet dör tidigare än andra äldre, utan det är specifikt covid-19-dödligheten som är högre i gruppen som bor i flergenerationsboende. I gruppen ingår alla äldre i Stockholms län som delar hushåll med någon i arbetsför ålder, vilket kan vara både någon från samma familj och någon som inte tillhör familjen.
– Det har ju diskuterats i samhällsdebatten att det är farligt att bo över generationsgränserna, och det kan vi bevisa i studien att det är, vilket gör resultaten viktiga i sig. Förklaringen till den ökade dödligheten i covid-19 kan helt enkelt ligga i att dessa äldre har större risk att utsättas för viruset av personerna i arbetsför ålder som de bor med, jämfört med de äldre som bor med andra äldre, säger Maria Brandén.
Trångboddhet ingen riskfaktor i sig
Utifrån den här studien kan forskarna däremot inte säga att trångboddhet har någon direkt effekt på ökad risk att dö i covid-19 för äldre. De äldre som bor trångt har visserligen högre dödlighet i covid-19 – men de har också högre dödlighet av alla andra orsaker.
– Det tyder på att det inte är en covid-19-effekt utan det kanske är så att de äldre som bor trångt oftare har dålig hälsa. Det förvånade mig lite, att trångboddhet i sig inte gav någon direkt ökad risk att dö av covid-19 för den här gruppen, säger Maria Brandén.
Liten covid-19-effekt på äldreboenden
Äldre som bor ensamma i eget boende, alltså inte på äldreboende, har också högre risk att dö i covid-19, jämfört med äldre som bor med andra äldre. Men gruppen som bor ensam har också högre dödlighet av andra orsaker, vilket tyder på att det inte är en covid-19-effekt i det fallet heller.
Studien bekräftar också det som rapporterats i medierna, nämligen att risken att dö i covid-19 är högre för de som bor på äldreboende jämfört med de som bor i vanligt hushåll – hela fyra gånger högre. På äldreboende är dock risken att dö av andra orsaker också starkt förhöjd, vilket brukar förklaras med att de som bor på äldreboende i Sverige har väldigt dålig hälsa.
– Vår tolkning är därför att bara en liten del av den ökade dödligheten för den gruppen kan förklaras av covid-19, säger Maria Brandén.
Så gjordes studien
Forskarna har undersökt hur dödligheten i covid-19 ser ut för samtliga från 70 år och uppåt i befolkningen i Stockholms län fram till och med 7 maj 2020. Totalt bodde 274 712 individer i den åldersgruppen i länet under studieperioden, och av dessa bodde 38 500 personer med någon i arbetsför ålder, det vill säga med någon under 66 år.
Sammanlagt dog 1301 personer som var 70 år eller äldre av covid-19 i Stockholms län, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 200 av de som dog av covid-19 i denna åldersgrupp bodde med någon under 66 år.
Forskarna har kombinerat data på dödsfallen med uppgifter från statistikmyndigheten SCB på födelseland, inkomst, utbildningsnivå, ålder på eventuella medboende i hushållet och vilken typ av boende (vanligt hushåll eller äldreboende) personerna bodde i.
Vetenskaplig artikel:
Residential context and COVID-19 mortality among adults aged 70 years and older in Stockholm: a population-based, observational study using individual-level data (Maria Brandén, Siddartha Aradhya, Martin Kolk, Juho Härkönen, Sven Drefahl, Bo Malmberg, Mikael Rostila, Agneta Cederström, Gunnar Andersson, Eleonora Mussino. Lancet Healthy Longevity
Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webbplats.
