Socioekonomisk status avgörande för överlevnad efter hjärtstopp
Svenska sjukhuspatienter med lägre socioekonomisk status får vänta längre innan de får hjärt-lungräddning när de drabbas av hjärtstopp och har lägre sannolikhet att överleva jämfört med patienter med högre socioekonomisk bakgrund, visar en studie från Linnéuniversitetet.
Forskargruppen på Linnéuniversitetet har analyserat 24 217 plötsliga hjärtstoppsfall som inträffat på svenska sjukhus mellan 2005 och 2018. De fick också tillgång till socioekonomiska data om patienterna och använde högsta utbildningsnivå och årsinkomst som indikatorer för socioekonomisk status (SES).
I analyserna justerade man för en mängd andra påverkande faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, diverse medicinska bakgrundsfaktorer (inklusive orsaken till hjärtstoppet) samt det sjukhus där hjärtstoppet inträffade.
– Tidigare forskning har visat att personer med lägre SES har lägre sannolikhet att överleva en plötslig hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus jämfört med patienter med högre SES. Hittills har det inte varit klart om detta var fallet för patienter som redan var på sjukhus, där vi förväntar samma vårdstandard oavsett bakgrund, säger Jens Agerström, professor i psykologi.
Fördelar med hög socioekonomisk status
Studien är den första europeiska studien som undersöker detta och även den första som tyder på att SES, snarare än andra faktorer, spelar roll när det kommer till vårdinsatser och överlevnad.
Ett anmärkningsvärt fynd var att patienter med högre SES dessutom fick mer förebyggande åtgärder i form av EKG-övervakning innan hjärtstoppet inträffade, trots att deras hälsotillstånd var bättre.
Jens Agerström menar att detta kan tyda på att patienter med lägre SES diskrimineras när beslut fattas om vilka vårdinsatser som ska sättas in.
– Betryggande nog så visar resultaten att i de allra flesta fallen behandlas patienter lika oavsett socioekonomisk bakgrund. Men diskriminering oavsett storlek är viktig att åtgärda när det handlar om människoliv, säger Jens Agerström.
Skillnaderna i överlevnad är inte på något sätt triviala. Av cirka 1 000 patienter med låg SES så är 280 patienter vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. När det gäller patienter med hög SES är 320 av 1 000 patienter vid liv efter 30 dagar.
Utbildning mot diskriminering
Jens Agerström pekar på vikten av både ökad medvetenhet och tidiga utbildningsinsatser för att undvika diskriminerande behandling.
– Forskning visar att människor med låg SES möter fördomsfulla attityder i många samhällen och kulturer, därför menar vi att det är fullt möjligt att fördomar även finns inom vården. Det behöver inte nödvändigtvis handla om medvetna fördomar.
Jens Agerström har ägnat de senaste fem åren åt detta forskningsprojekt, vilket var ett naturligt nästa steg efter att ha studerat diskriminering på arbetsmarknaden under många år.
– Betydligt färre studier har fokuserat på förekomsten av diskriminering inom hälso- och sjukvårdssystemet. Även mina egna medicinska besök spelade en roll, eftersom jag fick intrycket att personalen ofta blev mer grundlig efter att de hade frågat mig om mitt yrke.
Discriminatory cardiac arrest care? Patients with low socioeconomic status receive delayed cardiopulmonary resuscitation and are less likely to survive an in-hospital cardiac arrest (Agerström, J., Carlsson, M., Bremer, A., Herlitz, J., Israelsson, J., & Årestedt, K.) European Heart Journal
Kontakt:
Jens Agerström, professor i psykologi vid Linnéuniversitetet, jens.agerstrom@lnu.se
