Svårt att bemöta näthat med kärlek

Den aktuella studien fokuserar på två grupper som i Tyskland står mot varandra, Reconquista Germanica och Reconquista Internet. Den ena en högergrupp som organiserar näthatsattacker mot politiska motståndare, den andra en löst sammanhållen rörelse som vill bekämpa näthat med just ”kärlek och förnuft”.

Det kan liknas vid den svenska sammanslutningen #jagärhär som haft en liknande ambition.

Studien består både av en analys av kommentarsfält på Facebook och av de båda gruppernas interna kommunikationsstrategier för att å ena sidan sprida, å andra sidan bemöta, hatspråk.

– Vi ser att det är viktigt att utveckla strategier mot hatspråk och Reconquista Internet har riktlinjer, bland annat om att inläggen ska präglas av ömsesidig respekt, säger Nadine Keller, tidigare student vid Malmö universitet, som skrivit artikeln tillsammans med sin handledare Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap.

Uppskruvat tonläge

Nadine Keller och Tina Askanius har analyserat kommentarer på nyhetsartiklar om invandring, islam och flyktingar. Här kan de visa att ansatsen att bemöta hat med kärlek är lättare sagt än gjort. Inläggen är spontana och oförsiktiga, och leder ofta, tvärtom den uttalade ambitionen, till mer snarare än mindre polarisering.
– I praktiken hittar vi inte inlägg präglade av ömsesidig respekt i kommentarsfälten. Det är ett problem. Om du bemöter hotfullt språk med gliringar så bidrar du bara till den våldsamma spiralen. Det förebygger inte näthat, säger Nadine Keller.
I kommentarsfälten finns det också en tyst publik som ännu inte bestämt sig för vad den tycker. För den tysta publiken är det helt avgörande att hatspråket bemöts, menar Nadine Keller. Utöver en respektfull ton kan den här typen av aktivister också bidra med informativa, källkritiskt granskade, länkar där användarna kan läsa mer om frågan.

Hat sprids

Näthatarna lyckas ofta dominera nätdiskussionen till fördel för sin egen agenda, vilket gör att hatspråket verkar mer utbrett i offentlig debatt än vad det är. En strategi är att manipulera plattformarnas algoritmer genom att i hög utsträckning gilla egna inlägg och reaktioner. En annan att använda falska profiler och automatiska botar.
Hatspråk kan även leda till fysiskt våld. Tidigare studier har visat att hatspråk mot muslimer på sociala medier hör ihop med ökad andel hatbrott i både Tyskland och Storbritannien.

– Det är väldigt tålamodskrävande att bemöta hat på nätet. Men hat får inte dominera den offentliga debatten och det är viktigt att visa att den här typen av inlägg inte får stå oemotsagda. Vi tror att strategierna har potential om de genomförs som det var tänkt. Men här behövs mer forskning, säger Nadine Keller.

Studien består av:

• En kvalitativ innehållsanalys av interna kommunikationsstrategier från de båda tyska grupperna i vilken de undersöker gruppernas uttalade avsikter, strategier och taktik.
• En analys av användardiskussioner i kommentarsfält som rör nyhetsartiklar om ämnen relaterade till immigration, flyktingar eller islam på Facebook.

Vetenskaplig artikel:

Combatting hate and trolling with love and reason? A qualitative analysis of the discursive antagonisms between organized hate speech and counterspeech online, SCM Studies in Communication and Media.

Kontakt:

Nadine Keller, institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, keller.ndn@gmail.com

Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, tina.askanius@mau.se