Så blev Malmö skejtboardåkarnas stad

– Idrotten är populär att använda när det gäller varumärkesbyggande generellt. Det är en stor industri som väcker känslor och kan skänka stjärnglans till exempel genom större evenemang. På senare år har det blivit vanligt att städer gör storslagna och iögonfallande idrottssatsningar som är tänkta att bygga varumärket. Men de kan tvärtom framstå som en slags fasad eller yta, säger Karin Book, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Tillsammans med Malmö stads skejtboardsamordnare, Gustav Svanborg Edén som själv är skejtare, har hon gjort en analys av Malmö som skejtboardstad ur ett varumärkesperspektiv.

– Varumärket har byggts på flera nivåer – genom fina skejtparker av världsklass, stora skejtevenemang och en världsmästare, men framförallt genom att gräsrotsinitiativ har tillåtits att växa och blomstra. Stadens officiella hållning har varit att acceptera och till och med omfamna skejtboardrörelsen. Det är unikt, säger Karin Book.

Samarbete mellan staden och utövarna

1998 bildades skejtboardföreningen Bryggeriet i Malmö och den första inomhusskejtparken slog upp portarna. Kontakterna mellan staden och det växande skaran utövare utvecklades successivt till ett mer och mer etablerat samarbete. 2005 byggdes rampen i Stapelbäddsparken i nära samarbete med utövarna själva och kort därefter hölls den första stora internationella tävlingen i Malmö.

– Skejtboardåkarna har fått ta plats i det offentliga rummet till skillnad från i många andra städer. Frågar man dem så kanske de inte håller med fullt ut men faktum är att Malmö har haft en väldigt tillåtande inställning, till och med när man jämför med de internationella skejtboardparadisen i Kalifornien eller Australien, säger Karin Book.

Idag fungerar plattformen Skate Malmö, som drivs av fastighets- och gatukontoret, som en gemensam informationsplattform där företrädare för staden, en skejtintresserad allmänhet och utövarna möts. Att bibehålla trovärdigheten i bilden av Malmö som skejtstad kräver mycket kommunikation, både utåt och inåt, menar Karin Book.

– Det finns såklart en diskrepans i hur utövarna och staden ser på det här. Det finns säkert de som tycker att Malmö exploaterar skejt för att marknadsföra staden. Det är viktigt att hitta en balans så att utövare känner igen sig när skejt representeras både i bild och skrift i stadens officiella kanaler, säger Karin Book.

Modell att ta efter

Malmö har genom sitt sätt att arbeta på flera fronter och bygga från grunden utvecklat en modell för varumärkesbyggande som andra städer bör ta efter, menar Karin Book.

– Att bara bygga nya skejtramper gör inte automatiskt en stad skejtvänlig. Det krävs ett stort mått av lyhördhet för den kultur som präglar en stad och en öppenhet för att ta vara på de initiativ och de aktiviteter som finns. Också för att undvika konflikter.

Men allt har inte varit friktionsfritt när det gäller Malmö stads skejtsatsningar. De har också fått kritik för att de skett på bekostnad av annat och den diskussionen tror Karin Book kommer att fortsätta.

– Det blir en utmaning för framtiden. Men det är inte nödvändigtvis en fråga om pengar. På många sätt har den framgångsrika modell för skejt som arbetats fram genom åren blivit en självalstrande process med både privata investeringar och positiva effekter när Malmö blivit ett attraktivt besöksmål för den här målgruppen. Det är alltså en modell som också bör kunna appliceras på andra områden både här och i andra städer.

Vetenskaplig artikel:

Malmo – the skateboarding city: a multi-level approach for developing and marketing a city through user-driven partnerships, International Journal of Sports Marketing and Sponsorship

Kontakt:

Karin Book, universitetslektor och forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, karin.book@mau.se