Svenskar straffar normbrytare med skvaller

Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie ledd av forskaren Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet.

– Våra resultat visar på både likheter och skillnader mellan länder. I de flesta länderna såg vi att för lättare avvikelser från gemensamma sociala normer bedömdes det som lämpligast att inte reagera alls. Men för allvarligare överträdelser såg vi en slående skillnad mellan olika länder i hur man förväntas agera, säger Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet och den som lett studien.

Skvallrar du i Algeriet kan du själv bli normbrytare

Fysisk konfrontation (till exempel en knuff) och utstötning sågs i högre utsträckning som lämpliga åtgärder i länder som utmärks av låg medianinkomst, låg jämlikhet mellan könen och en otillåtande syn på homosexualitet, abort och skilsmässa. Algeriet och Indonesien är exempel på länder där fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som särskilt lämpligt. Skvaller bedömdes istället som särskilt olämpligt.

I länder som Sverige och Finland var det tvärtom skvaller som sågs som lämpligt, medan fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som olämpliga åtgärder mot normbrytare.

– Det är viktigt att vara medveten om de här skillnaderna när vi befinner oss i andra kulturella sammanhang. Om du är van vid att kunna prata fritt om när någon har betett sig felaktigt kan du i en annan kulturell kontext själv komma att betraktas som normbrytare, säger Kimmo Eriksson.

Sanktionerna mot normbrytare förändras med tiden

Studien fokuserar på skillnader i sanktioner mot normbrytare utifrån hur det ser ut idag. Men forskarna menar att de här normerna sannolikt såg annorlunda ut förr i tiden och kommer att fortsätta att förändras.

– Det finns globala trender där ökat ekonomiskt välstånd tycks leda till specifika skiften i kulturella värderingar, bland annat i synen på könen och på individers frihet att uttrycka sig och förverkliga sig själva. En tolkning av våra resultat är att samma skifte för med sig att uttryck som skvaller ses som en allt mer lämplig respons gentemot normbrytare, samtidigt som det ses som mindre lämpligt att inkräkta på andras frihet genom konfrontation och utstötning, säger Pontus Strimling som forskar om normförändring vid Institutet för framtidsstudier.

Men kan skvaller verkligen fungera lika bra som konfrontation när det gäller att begränsa normbrott? Den frågan ger inte den här studien svar på.

Skvaller etablerar sociala normer

– Men det finns andra experimentella studier som tyder på att skvaller kan vara minst lika effektivt som direkta sanktioner för att upprätthålla normer givet att potentiella normbrytare är medvetna om att de kan bryta mot en norm och att det då kommer att skvallras om dem, säger Per Andersson, forskare vid Linköpings Universitet som samlat data för den svenska delen av studien.

– När du skvallrar gör du också andra människor än normbrytaren medvetna om vad du anser att normen ska vara och det fyller sannolikt en viktig funktion för hur sociala normer etableras, påpekar Pontus Strimling

Nästa steg i arbetet blir nu att koppla samman olika svar på normbrott med emotionella reaktioner på normbrottet.

Vetenskaplig artikel:

Perceptions of the appropriate response to norm violation in 57 societies, Nature Communications.

Kontakt:

Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet, kieri@ark.su.se

Pontus Strimling, Institutet för framtidsstudier, pontus.strimling@iffs.se