Transplantation kan förlänga livet hos patienter drabbade av den elakartade cancerformen mantelcellslymfom. En studie visar att personer som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan fick den behandlingen.
Patienter med mantelcellslymfom där sjukdomen har spridit sig får en omfattande behandling med cellgifter och stamcellstransplantation. I den aktuella studien har forskarna undersökt vilka som erbjuds transplantation och beräknat överlevnaden hos de som väljs till transplantation jämfört med de som inte väljs till transplantation. Studien visade att transplantation förlänger livet men att personer som var ogifta och personer som hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade.
Avsaknad av socialt stöd
– Anledningen till att de som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade vet vi inte exakt, men vi kan spekulera i att mindre socialt stöd eller bristande information kan leda till rädsla för att genomgå en väldigt krävande behandling, både från patientens och doktorns sida. Har man många andra sjukdomar tål man inte heller en transplantation, säger Ingrid Glimelius, överläkare och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
I studien inkluderades 369 patienter från hela Sverige som diagnosticerats med mantelcellslymfom mellan åren 2000 och 2014 och som var 18 till 65 år vid diagnos. Bland dessa var det 40 procent som inte genomgick en transplantation i den initiala behandlingen, något som enligt forskarna var förvånansvärt högt.
– I vissa fall ska man inte transplantera, exempelvis om sjukdomen är väldigt stillsam eller om man är för sjuk för att tåla behandlingen. Men den här studien visar att de som inte blev valda till en transplantation hade klart sämre överlevnad, vilket talar för att transplantation är en mycket viktig komponent i behandlingen, säger Ingrid Glimelius.
Mer stöd kan behövas
Dödligheten inom hundra dagar efter transplantation var låg, vilket också indikerar att det är en säker behandling som troligen skulle kunna ha övervägts oftare i Sverige. För de personer som ändå inte klarar att genomgå en transplantation tyder studien på att nya moderna målstyrda läkemedel bör övervägas istället för att enbart ge cellgifter.
– Den här sortens studier är viktiga då de kan leda till att vissa grupper i samhället kan erbjudas mer stöd. De kan också fungera som en ögonöppnare både för patienter, vårdpersonal och politiker att det finns ett behov av ännu mer jämlik vård i Sverige, säger Ingrid Glimelius.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet, samt inom ramen för ett vetenskapligt partnerskap mellan Karolinska institutet och Janssen Pharmaceutika NV.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Ingrid Glimelius, forskare vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska Sjukhuset, ingrid.glimelius@igp.uu.se
