Vanligt underskatta risk för hjärtinfarkt
Var tredje person underskattar risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Men många är bra på att förstå risken när det gäller andra.
– Det är ganska vanligt att underskatta sin risk. I vår studie var det ungefär en tredjedel av deltagarna som gjorde det. Det berodde bland annat på att man upplevde sin hälsa som bra, och att man inte hade en familjehistorik av hjärtinfarkt. Det gällde oberoende av utbildningsnivån och hur bra man var på att ta till sig information och fatta beslut om sin egen hälsa, säger Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forsknings- och bioetik vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Upplevd risk och medicinsk risk
Forskarna har ställt frågor till personer som är mellan 50 och 65 år och som deltar i den stora Scapis-studien om hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna frågade till exempel: ”Hur uppskattar du din risk för hjärtsjukdom? Är den lägre, samma eller högre än andra personer av samma kön och ålder som du?”. Sedan jämförde de deltagarnas upplevda risk med den medicinskt beräknade risken.
I resultaten har forskarna tagit hänsyn till parametrar som patienternas utbildningsnivå, levnadsvanor, numeracitet (förståelse för siffror och beräkningar) och självskattad förståelse för kardiovaskulära riskfaktorer. I beräkningsmodellen har de även beaktat andra faktorer som ålder, kön och rökning.
Generellt sett var utbildningsnivån bland deltagarna hög och många uppgav att de kände till riskfaktorer för hjärtinfarkt. Dessutom undersökte forskarna deltagarnas hälsolitteracitet, alltså deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap om hälsa.
Uppfattade sin hälsa som god
Även de deltagare som man kan förvänta sig ska ha goda kunskaper om både riskfaktorer och var de kan hitta tillförlitliga källor, samt vad de själva kan göra, underskattade in egen risk. Tendensen att underskatta sin risk verkar framför allt påverkas av att deltagarna upplevde sin hälsa som god och att de saknade erfarenhet av hjärtinfarkt inom familjen. De verkar därför kunna se och bedöma andras risker utifrån sina förkunskaper, men när det kom till dem själva var det i första hand familjehistoriken och den egna allmänna hälsan som avgjorde.
– Utbildningsnivå och hälsolitteracitet är viktiga faktorer att ta hänsyn till när vi ska kommunicera hälsobudskap till befolkningen. Men vår studie visar att de faktorerna inte är avgörande när det kommer till individens uppfattning om sin personliga risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan vara så att personen inte känner till riskerna. Det kan lika väl vara så att personen känner till dem men inte använder sig av den kunskapen när den bedömer sin egen risk. Kanske vet patienten att rökning är en riskfaktor, men så länge personen själv känner sig frisk och inte har symtom tror den att det inte är någon fara. Hur man mår kan överskugga allmän kunskap om riskfaktorer, säger Åsa Grauman.
Känslor påverkar riskmedvetenhet
Enligt forskarna kan deras resultat komma till användning inom vården men även för myndigheter som kommunicerar med hela befolkningen.
– Det vi kan ha i åtanke är att individer tenderar att uppfatta risker utifrån känslor och tidigare erfarenheter. Att ha upplevt hjärtinfarkt inom familjen kan vara kopplat till starka känslor som sorg och rädsla. Saker vi har upplevt på nära håll är det enklare för hjärnan att plocka fram vilket gör att risken uppfattas som mer påtaglig. Dessutom är det lättare att se sig själv drabbas om du har bevittnat någon i din närhet, som liknar dig, drabbas.
– Att människor i allmänhet mår bra är givetvis något positivt. Däremot kan det leda till att vi bortser från riskfaktor hos oss själva, som rökning, fetma eller högt blodtryck. Att vi bedömer vår risk utifrån hur vi mår i stunden kan utgöra en särskild utmaning när det kommer till hjärtsjukdom eftersom att hjärtsjukdomar ofta har en långsam och symtomfri utveckling. De första symptomen kanske först visar sig i det akuta skedet och för att ha möjlighet att förebygga sjukdom behöver vi agera långt innan dess. Hälsokontroller kan därför vara ett bra sätt för individen att hålla kolla på viktiga värden, som till exempel blodtryck och kolesterol, i ett tidigare skede, säger Åsa Grauman.
Allmänna hälsokontroller rekommenderas
European Society for Cardiology rekommenderar allmänna hälsokontroller för alla män över 40 år och alla kvinnor över 50 år. Båda könen drabbas lika ofta av hjärt- och kärlsjukdomar, men männen drabbas tidigare. I Sveriges skiljer det sig mycket åt mellan hur regionerna erbjuder hälsokontroller. En del erbjuder dem från 40 års ålder, andra från 50 år, och vissa inte alls.
– Människan är problemfokuserad, om du till exempel har huvudvärk och tar tabletter märker du att värken försvinner. Men känner du dig frisk och upplever din risk som låg, då kanske du inte heller känner dig motiverad att ändra din livsstil eller ta blodtryckssänkande medicin för att undvika framtida hjärt- och kärlsjukdom. Att synliggöra den individuella risken och därmed orsaka en liten gnutta oro kan vara till hjälp för att få människor att agera. Att kommunicera kring hjärtkärlrisk innebär därför en avvägning mellan att riskera att sätta en sjukdomsstämpel på individer som i nuläget upplever sig själva som friska, och att förebygga sjukdom, säger Åsa Grauman.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forsknings- och bioetik, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, asa.grauman@crb.uu.se
