Meänkieli lever i Tornedalen – men har tystnat i undervisningen

Vilka möjligheter ger den svenska skolan tornedalingar att leva sitt minoritetskap, lära sig minoritetsspråket och få kunskap om tornedalsk kultur? Pär Poromaa Isling,  statsvetare vid Umeå universitet har intervjuat elever, lärare och rektorer vid två gymnasieskolor i två kommuner i Tornedalen. Skolorna valdes eftersom de ligger i ett område där meänkieli och den tornedalska kulturen är en del av vardagslivet.

Meänkieli betyder ”vårt språk”, och är ett finsk-ugriskt språk som  blev officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige 1999. Meänkieli består av tre huvudvarieteter:

• Tornedalsvarieteten(torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner.
• Gällivarevarieteten (jellivaaransuomi) minoritet.se Gällivare kommun.
• Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi.

Källa: Wikipedia och minoritet.se

– I skolorna sågs ett fenomen som jag kallar koloniala klassrum. Ett av de tydligaste exemplen på detta var frånvaron av minoritetens språk och kultur i undervisningssituationer.

– I korridorer och fikarum pratade lärare meänkieli med varandra och elever. Men i undervisningen tystnade språket. Minoritetens erfarenheter och kunskaper stängdes ute från klassrummet.

Stolthet över sin minoritetsidentitet

Trots att meänkieli sällan talas i undervisningssituationer i skolan kan Pär Poromaa Isling se att tornedalska ungdomar är intresserade av att lära sig både språket och mer om den tornedalska kulturen.

– I intervjuerna menade ungdomarna att de i större utsträckning än tidigare generationer ser värdet av, och anammar uttryck kopplade till en minoritetsidentitet. Det finns också överlag en större samhällelig acceptans för minoritetsfrågor idag och en större kunskap kring de nationella minoriteternas kultur och historia. Detta är antagligen en bidragande orsak till varför de ungdomar jag pratat med känner stolthet över sitt minoritetskap, och också vill lära sig meänkieli.

– Språket är  ju också en resurs om du bor i Tornedalen, både socialt men också för att ta sig in på arbetsmarknaden, exempelvis inom industri-, handels- eller vårdsektorn, säger Pär Poromaa Isling.

Meänkieli levande i skolan

Trots att inte meänkieli talades i klassrummet var språket desto mer levande i andra delar av skolan. Under raster i korridorer, lunchrum och personalrum var kommunikation på meänkieli ständigt levande, både mellan lärare och mellan lärare och elever. Pär Poromaa Isling kallar dessa inofficiella kulturella uttryck för dekoloniala fickor.

– Med begreppet dekoloniala fickor vill jag lyfta att det inom institutioner i Tornedalen som uppfattas som ”helsvenska” finns praktiker där meänkieli lever, här lyfts erfarenheter och kunskaper som utgår ifrån och bejakar en minoritetsposition. Det i sig, menar jag, är en sorts motståndshandling. Innehållet i dessa fickor, till exempel lärares kunskaper om meänkieli och om den tornedalska kulturen, menar jag är i dagsläget en outnyttjad kunskapsresurs. De hade behövts synliggöras och användas i ordinarie undervisning.

Saknas läromedel på meänkieli

Även om svenska staten arbetar för att stärka de nationella minoriteternas ställning i landet menar Pär Poromaa Isling att det finns mycket kvar att göra.

– I lagstiftningen har de nationella minoriteternas rättigheter stärkts. Samtidigt får Sverige återkommande kritik från exempelvis Europarådet för att man inte gör tillräckligt för att skydda och utveckla minoriteternas språk och kultur. Meänkieli är i likhet med andra minoritetsspråk över hela världen utrotningshotat. Därför behövs en mer närvarande statsapparat som backar upp lagtexters innehåll med resurser. Exempelvis efterfrågar lärare och rektorer i mina studier läromedel på meänkieli, något som helt saknas idag, säger Pär Poromaa Isling.

– Informanterna i min studie lyfter också vikten av att få bättre möjligheter att få bo och leva i Tornedalen, särskilt som ung. Om platsen Tornedalen töms på människor försvinner ju också dess minoritetskultur och språk. Då behövs en regionalpolitik som bättre tillvaratar glesbygdens behov, exempelvis möjligheter att utbilda sig på plats.

Vetenskaplig artiklar:

Tornedalian Teachers’ and Principals’ in the Swedish Education System : Exploring Decolonial Pockets in the Aftermaths of ‘Swedification’. Nordic Journal of Comparative and International Education) (NJCIE.

Young Tornedalians in education : the challenges of being national minority pupils in the Swedish school system.Education in the North.

Kontakt:

Pär Poromaa Isling, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, par.poromaa-isling@umu.se