Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.
Vad som gör den moderna människan unik är en fråga som länge gäckat forskare. Ett sätt att angripa frågan är att studera de proteiner, eller byggstenar, i kroppen som har en förändring jämfört med våra föregångare och som bärs av nästan alla nu levande människor. Det finns runt hundra proteiner som har en sådan unik förändring. Ett av dessa är proteinet glutationreduktas som är en del av kroppens försvar mot oxidativ stress (det vill säga överproduktion av fria syreradikaler, redaktionens kommentar).
Nu har forskare från Karolinska Institutet och Max Planck-institutet i Tyskland undersökt förändringen av glutationreduktas i detalj och kunnat visa att neandertalproteinet skapade fler reaktiva syreradikaler. Det är den tredje unika förändringen hos människan som studerats hittills.
Vanligare i Indien
Studien visar även att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60 000 år sedan. Idag förekommer det främst hos personer på den indiska subkontinenten (Indien, Pakistan och Bangladesh, redaktionens kommentar), där 1–2 procent beräknas bära på neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, båda sjukdomar som kopplats till oxidativ stress.
– Riskökningarna vi ser är stora med flerfaldigt ökad risk för både inflammatorisk tarmsjukdom och kärlsjukdom, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet.
Ökad livslängd kan vara förklaring
Varför just den här förändring kom att bli en av de unika förändringarna som nästan alla moderna människor bär på har forskarna bara teorier om.
– Att bromsa oxidativ stress är lite som att hindra något från att rosta så mycket. Kanske är det faktum att vi lever längre något som drivit den här förändringen, spekulerar Svante Pääbo, forskare vid Max Planck-institutet.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Hugo Zeberg, biträdande lektor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, hugo.zeberg@ki.se, Svante Pääbo, director, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi, paabo@eva.mpg.de
