Ryssland kommer antagligen inte behöva betala för miljöskador i Ukraina. Varför? Jo, Rysslands permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd sätter käppar i hjulet.
Ett annat öde drabbade exempelvis Irak som efter Kuwaitkriget tvingades betala miljöskadestånd till sitt grannland. Men det juridiska skyddet för miljön är svagt i krig, enligt miljörättsjuristen Britta Sjöstedt.
Förstörda naturområden, utsläpp av kemikalier och luftföroreningar. För att inte tala om eventuell radioaktiv strålning från kärnkraftverk och rester från radioaktiv ammunition. Krig kan innebära enorma konsekvenser för miljön.
– Det finns internationella bestämmelser som ska skydda miljön i krig, men de har aldrig prövats i skarpt läge, berättar Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska institutionen på Lunds universitet.
Det är väldigt höga krav för att kunna pröva miljöbrott i krig. Bestämmelser i folkrätten infördes efter Vietnamkriget och för att gälla måste det vara konsekvenser som är långsiktiga, utbredda och allvarliga.
Svårigheter med internationell prövning
Det finns exempel på stater som behövt kompensera miljöskador i krig. Irak är ett sådant.
Efter Iraks invasion av Kuwait 1990 startades en FN-kommission för att tvinga Irak att ekonomiskt kompensera Kuwait för bland annat förstört vatten och miljöskador på grund av stora flyktingströmmar.
Det har tagit trettio år att reda ut och i år betalade Irak av den sista delen av skulden med hjälp av intäkter från oljeexport.
En sådan lösning ser dock svår ut i fallet med Ukraina och Ryssland, eftersom Ryssland kan lägga in veto mot beslutet i FN:s säkerhetsråd. När det handlar om folkrättsbrott finns inget överstatligt organ, utan det bygger på att stater kontrollerar varandra och inför sanktioner.
För att dömas i internationell domstol måste Ryssland på förhand ha godkänt att en rättslig prövning kan göras. Ett sådant godkännande finns inte.
– Det är små förutsättningar att Ryssland ska dömas för miljöbrott i internationell domstol, säger Britta Sjöstedt.
Miljörisker när samhällsfunktioner kollapsar
Enligt krigets lagar är det bara militära mål som får attackeras och miljön räknas som ett civilt mål som ska skyddas. Hänsyn till miljön ska vara en del av bedömningen av en militär attack och det finns juridiska skydd mot att attackera objekt som exempelvis kärnkraftverk. Men det är svårt att avgöra när det finns militära syften, till exempel kan det vara tillåtet att förgifta vatten där motståndarsidans militärer finns.
Det finns stora risker att miljön kommer påverkas i Ukraina, exempelvis marker som blir överkörda av militära fordon, militära läger som förstör viktiga naturområden och kemikalieutsläpp från industrier som blir bombade.
– Den största faran är dock att det vanliga miljöskyddet försvinner när samhället kollapsar vilket leder till att det inte finns en infrastruktur som tar hand om avlopp som går sönder eller en brandkår som tar hand om utsläpp och bränder, säger Britta Sjöstedt.
Hon tycker det är för tidigt att avgöra om Ryssland tar någon miljöhänsyn i attackerna eller ej.
– Det skulle gå att använda miljöförstörelse som krigsföring i ännu högre grad. Men det är såklart oroväckande att det är strider i närheten av kärnkraftverk och i ett skyddat biosfärområde vid Svarta havet, säger Britta Sjöstedt.
Skydd för konsekvenser i grannländer
Det finns också juridiska skydd mot att neutrala länder inte ska behöva ta konsekvenser av krig, så att exempelvis inte vattendrag blir förgiftade eller radioaktivt avfall sprider sig långt utanför länderna där krig pågår.
– Men med den senaste tidens vapenleveranser och sanktioner mot Ryssland, kan man nog inte längre hävda att Sverige är neutralt i konflikten, menar Britta Sjöstedt, och därmed finns inget skydd mot miljökonsekvenser.
Initiativ vill stärka miljörätten
Miljöfrågor har ökat i betydelse och det syns även i krig och i fredsbevarande insatser, enligt Britta Sjöstedt.
– FN:s folkrättskonvention har nyligen antagit principer för att utöka miljöskyddet i väpnade konflikter. De driver ett rätt progressivt arbete att skydda miljö och naturområden.
Det finns även andra mellanstatliga initiativ för att skydda till exempel vattenförsörjning.
Men man får ha i åtanke att det är stater som förhandlar förhållningsreglerna och det gäller att stater accepterar det som gällande rätt. Intresset för miljörätt finns, men det är känsligt att ändra i de folkrättsliga principerna.
Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webbplats
