Sjukdom, död, inställd lek och ett dumt virus. Det är vanliga motiv när barn tecknade under pandemin. En studie av bilderna visar att även yngre barn påverkades mycket av situationen.
Det hör inte till vanligheterna med barnteckningar i vetenskapliga sammanhang. Men i en ny studie vid Uppsala universitet har forskningen helt baserats på teckningar av covid-19-pandemin.
Forskarna har samlat in drygt 90 teckningar, gjorda av barn mellan fyra och sex år, som lämnats till Svensk barnbildsarkiv mellan april 2020 och februari 2021.
– Det var en väldigt rolig studie att genomföra. Jag var faktiskt ganska osäker på om en medicinsk tidskrift skulle publicera artikeln, men det gjorde de, med barnteckningar och allt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ansvarig för studien.
Med en analysmetod där barns egna förklaringar till bilden kombinerades med en visuell analys av teckningarna, kan forskarna visa att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin.
De tecknade detaljrika bilder av sjukdom, död och uteblivna aktiviteter. Rädsla och oro samt saknad av mor- och farföräldrar var vanliga teman. En del barn beskrev coronaviruset som ett monster, andra hur man kunde skydda sig. En teckning föreställde två barn som fäktandes bekämpade ett jättevirus.
– Det fanns mycket snor på teckningarna. På en bild skrev ett barn: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med väldigt tydliga illustrationer, säger Maria Thell, doktorand vid Uppsala universitet.
Barnen hade också en hög grad av hälsokunskap kopplad till covid-19, det vill säga kunskap om virusets egenskaper, hur det sprids och vilka symptom som sjukdomen kunde ge.
Projektet var ett led i att undersöka barns röster i det offentliga rummet under pandemin.
– Som forskare med bakgrund i barn- och ungdomsvetenskap vill jag gärna jobba vidare med den här metoden, säger Maria Thell.
Forskargruppen kommer att fortsätta forskningen med att analysera teckningar gjorda av 7-11-åringar under och strax efter pandemin.
Studie:
Perceptions of the COVID-19 pandemic as demonstrated in drawings of Swedish children aged 4–6 years, Acta Paedriatica.
Kontakt:
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, anna.sarkadi@pubcare.uu.se
Maria Thell, doktorand i socialmedicin, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, maria.thell@pubcare.uu.se
