Medier ställer sällan kritiska frågor om Sveriges miljardärer
Media och kommunikationEkonomiPolitikMediernas rapportering om svenska miljardärer ifrågasätter sällan den ekonomiska ojämlikheten. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
Axel Vikström, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, har i en avhandling studerat hur superrika svenskar porträtteras i landets största tidningar.
– Antalet miljardärer per capita i Sverige sticker ut internationellt. Jag ville utforska hur sättet som medierna rapporterar om dem kan tänkas bidra till att normalisera förmögenhetskoncentrationen i den absoluta toppen, säger Axel Vikström i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Enligt avhandlingen är mediebilden av miljardärer övervägande positiv, även om skildringar av miljardärer som giriga utsugare också förekommer.
Politiken ifrågasätts inte
– Det jag ser är att rapporteringen oftast begränsas till ett ifrågasättande av enskilda miljardärer eller affärsmodeller. Det kan handla om ifall ägare till kredit- och spelbolag förtjänar sina förmögenheter, om dessa bygger på att vanliga svenskar skuldsätter sig. Däremot ifrågasätter man inte den ekonomiska ojämlikheten i sig själv, säger Axel Vikström.
Miljardärernas ökade förmögenheter förklaras sällan mot bakgrund av den ekonomiska politik som förts under de senaste decennierna.
– Medierna upprätthåller sig gärna vid ojämlikhetens ”spelregler”, alltså vad som är ”rätt” eller ”fel” sätt att bli rik på. Men det är sällan som strålkastarljuset riktas mot själva spelet.
Superrika skyr uppmärksamhet
Tidigare forskning har visat att extremt rika människor ofta försöker undvika offentligheten, något som Axel Vikström lyfter fram som ett demokratiskt problem.
– De med störst ekonomisk makt riskerar att få verka utan att synas. I mitt material slogs jag av hur miljardärernas ovilja att figurera i media utgjorde ett återkommande inslag i kvällstidningen Expressens artiklar.
Axel Vikström visar att Expressen återkommande beskriver miljardärerna som anonyma och okända, och att man betonar hur få intervjuer som finns med dem. Artiklarna beskriver även i detalj hur reportrar misslyckats med att få tag på en viss miljardär.
– På detta sätt används miljardärernas hemlighetsfullhet som en krydda för att framställa stora förmögenheter som ett moraliskt känsligt ämne. Men jag hävdar att Expressen främst sammankopplar miljardärernas hemlighetsfullhet med deras ovilja att prata om hur de spenderar sin rikedom.
Samma associationer görs inte till strategier som de superrika använder sig av för att skydda och öka sina förmögenheter, enligt Axel Vikström. Det handlar till exempel om lobbying och slussande av tillgångar utomlands. Det innebär att den konkreta roll som hemlighetsfullhet spelar för upprätthållandet av ekonomisk ojämlikhet inte belyses.
Normaliserar ojämlikt samhälle
Axel Vikström hoppas att avhandlingen ska få allmänhet och journalister att reflektera över varför vissa berättelser om de superrika är vanliga i media, och hur detta kan bidra till att normalisera ett alltmer ojämlikt samhälle.
– Forskningen bidrar till att öka förståelsen för språkets och mediernas roll i att göra förmögenhetskoncentration till något normalt. Samma gäller för den nyliberala formen av kapitalism som under de senaste decennierna präglat Sverige, säger han.
Svenska miljardärer
Hur många är de?
Det finns ingen konsensus kring hur många miljardärer som finns i Sverige. Det beror delvis på bristande faktaunderlag (statistiken har försämrats sedan förmögenhetsskatten togs bort 2007), delvis på svårigheten i att värdera olika tillgångar och delvis på huruvida utlandssvenskar ska tas med i beräkningen. I boken Girig-Sverige beräknade ekonomijournalisten Andreas Cervenka att det år 2021 fanns 542 svenska miljardärer, en betydande ökning från de 110 som skulle funnits år 2010.
Hur rika är de?
Miljardärernas andel av den samlade förmögenheten har ökat under de senaste decennierna. I en rapport från tankesmedjan SNS från 2018 beräknades det att de 40 rikaste familjernas andel av den totala förmögenheten ökade från en procent till sex procent mellan 1981 och 2016. Samma rapport beräknade även att de 154 miljardärerna år 2016 kontrollerade tillgångar på 2 200 miljarder kronor, en summa som då var nästan lika stor som statens nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn.
Hur ter sig Sverige i jämförelse?
De svenska miljardärernas förmögenheter sticker ut även i internationell bemärkelse. Nationalekonomen Jesper Roine menar, med utgångspunkt från siffror i magasinet Forbes, att det bortsett från rena skatteparadis inte finns något land som har lika många dollarmiljardärer per capita som Sverige har. Samma sak gäller för dollarmiljardärernas förmögenhet i relation till BNP.
Källa: Axel Vikström, Örebro universitet.
Avhandling:
The Mediated Representation of the Super-Rich: Secrecy, Wealth Taxation and the Tensions of Neoliberal Capitalism, Örebro universitet.
