Mer rörelse kan få tonåringar att må bättre

Det finns en koppling mellan fysisk aktivitet, mindre skärmtid och bättre psykisk hälsa bland högstadieelever. Det visar en avhandling vid GIH som också undersökt effekter av rörelsepauser under skoldagen.

En avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har tittat på samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kondition och psykisk hälsa bland högstadieelever.

Över 1100 sjundeklassare från 34 skolor i Sverige deltog i studien.

Tonåringarna utrustades med rörelsemätare för att följa deras fysiska aktivitet och stillasittande under sju dagar. De fick också göra tester som mätte kondition och kognitiv förmåga. Slutligen fick ungdomarna besvara enkätfrågor om psykisk hälsa, skärmtid och om de ägnade sig åt någon idrott. Dessutom samlades deltagarnas skolbetyg in.

Fysisk aktivitet kan gynna psykisk hälsa

Studien visade att elever som var fysiskt aktiva, framför allt under fritiden, rapporterade bättre psykisk hälsa. Ungdomar med mycket skärmtid, eller mycket stillasittande, uppgav däremot oftare sämre psykisk hälsa.

Studien visade också att ungdomar med högre kondition hade bättre kognition och högre betyg i matematik och svenska. En uppföljande mätning i nionde klass visade även att elever med bra kondition, eller låg skärmtid, i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända betyg när de slutade grundskolan.

Studien såg däremot inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolresultat. Det här kan verka lite motsägelsefullt, men en förklaring är att bra kondition inte enbart avgörs av fysisk aktivitet.

Men att uppmuntra till fysisk aktivitet och mer balanserad skärmtid är viktigt, menar doktoranden Karin Kjellenberg som skrivit avhandlingen.

– Även om vi inte kan tala om orsakssamband, tyder studierna på att en aktiv livsstil och balanserad skärmtid kan ha betydelse för både psykisk hälsa och skolprestation, säger hon.

Rörelse under lektion gav effekt

Avhandlingen har även undersökt hur stillasittande och fysisk rörelse kan påverka hjärnhälsan. I ett experiment undersöktes hur rörelsepauser under en 80 minuter lång fiktiv lektion påverkade arbetsminne och syresättning i hjärnans främre pannlob som är centrum för många kognitiva funktioner, till exempel minne och beslutsfattande.

Det visade sig att lätta rörelsepauser förbättrade arbetsminnet och ökade syresättningen till hjärnan. En positiv effekt av mer rörelse märktes mest hos de ungdomar som hade svårare att lösa de kognitiva testerna.

– Våra resultat visar att även små insatser, som att bryta stillasittande med korta rörelsepauser, kan gynna kognitionen. Dessutom tyder resultaten på att dessa pauser kan vara särskilt viktiga för vissa grupper av ungdomar. Dessa resultat är viktiga då sådana insatser kan vara möjliga att praktiskt få in i skoldagen, eftersom den inte kräver särskild utrustning eller att eleverna ska anstränga sig intensivt, säger Karin Kjellenberg.

Avhandling:

”Physical Activity, Fitness, Screen Time, and Healthy Brain Functions in Adolescents”, GIH.