Pandemin skyddade barn från luftvägsinfektioner

Färre små barn drabbades av luftvägsinfektioner under covid 19-pandemin jämfört med före virusutbrottet. Dessutom minskade användningen av antibiotika bland de allra yngsta. Det visar forskning vid Umeå universitet.

De strikta smittskyddsåtgärderna under pandemin kan ha begränsat små barns exponering för virus och bakterier som kan orsaka infektioner.

– Att utsättas för smitta tränar upp immunförsvaret, men det är möjligt att lagom är bäst. Resultaten tyder på att restriktionerna under pandemin har haft fördelar för skyddet av de allra minsta, säger Fanny Kelderer, doktorand vid Umeå universitet.

Färre tecken på astma

I en studie, som ingår i forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet och Region Västerbotten, ingick drygt 3300 familjer. Barnen följdes i ett och ett halvt år efter födseln. Föräldrarna har svarat på flera enkäter om förkylningar och symtom på allergi och astma hos barnet. De har också besvarat frågor om ärftlighet och vilken miljö barnet växer upp i.

Luftvägsinfektioner under spädbarnstiden kan trigga immunsystemet och öka risken för astma senare i livet.

Den aktuella studien visar att barn som föddes under pandemin hade färre astmaliknande symtom, som pipande och väsande andning, under kontroller vid nio månaders ålder.

Mindre användning av antibiotika

Forskarna tror även att mindre behandling med antibiotika, som påverkar sammansättningen av bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling, kan spela en roll. Tidigare forskning har visat att antibiotika tidigt i livet kan kopplas till en ökad risk för astma.

Därför kan den minskade antibiotikaanvändningen bland de yngsta under pandemin utgöra en skyddande faktor, menar forskarna.

– Restriktionerna under pandemin kan å andra sidan ha ökat risken för andra allergiska sjukdomar som eksem och matallergi där en tidig exponering för smittämnen föreslås ge ett visst skydd. Det återstår att i framtida studier se hur den totala balansen slutligen blir, säger professor Christina West vid Umeå universitet.

För tidigt att se risker på sikt

Forskarna ska fortsätta att följa barnen i studien. Det innebär att de först om några år kan uttala sig om hur pandemin långsiktigt påverkade risken att insjukna i astma och allergiska sjukdomar.

I den aktuella studien har data om luftvägsinfektioner och antibiotika har hämtats från Socialstyrelsens diagnosregister och läkemedelsregister.

Vetenskaplig studie:

Respiratory Morbidity Before and During the COVID-19 Pandemic from Birth to 18 Months in a Swedish Birth Cohort, Journal of Allergy and Clinical Immunology.