Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.
För fem år sedan tvingade pandemin universitetslärare och studenter att snabbt ställa om till digital undervisning. Förutom att undervisningsmetoderna förändrades ställs nu också nya krav på lärarnas flexibilitet och sociala förmågor.
– Lärarnas roll har blivit mer komplex. Förutom att de nu förväntas undervisa i olika typer av miljöer: på plats, på distans och i hybrid form, har också behovet av relationell pedagogik ökat. Flera lärare menar att de har blivit mer stödjande och tillgängliga för studenterna, och att det också finns en högre förväntan när det gäller detta, säger Marie Leijon, docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogisk utveckling vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Undervisningens kvalitet påverkas
I två studier från Malmö universitet har forskare undersökt dels internationell forskning om undervisning på högre nivå mellan åren 2020-2022. De har även frågat svenska universitetslärare hur de arbetar.
Resultatet visar att många lärare har blivit mer öppna för tekniska lösningar och digitala metoder. Samtidigt har undervisningens kvalitet inte alltid kunnat upprätthållas.
– Under många år har universitetslärarnas tid för förberedelse och undervisning minskat. Men att utforma digital undervisning kräver tid och ansträngning, och för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet framåt, behöver lärarna nu få mer tid. Dessutom behövs mer forskning kring högskolepedagogik med fokus på kvalitet i undervisningen, säger Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.
Vill se högre krav på tekniken
Forskarna tycker att det är dags att ställa högre krav på tekniken så att det blir lättare för lärarna att fokusera på undervisningens kärna: innehållet.
De vill också se en diskussion om vikten av det personliga mötet.
– Flexibilitet kring var undervisningen ska äga rum ställer frågor om universitetets betydelse som fysisk plats – varför ska vi överhuvudtaget mötas på campus? säger Marie Leijon.
Forskningsprojekt:
Resultatet kommer från två delstudier inom ett större forskningsprojekt vid Malmö universitet som finansieras av Vetenskapsrådet. Här kan du läsa mer om projektet: Universitetslärarprofession i post-pandemiska hybrida lärandemiljöer
