Förstoring av skalbaggesom kryper i en skog.
SLU har hittat många skalbaggar i svenska hamnar, bland dem en ny vivel: Gasterocercus depressirostris. Bild: Francisco Welter-Schultes, Wikimedia commons*
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Texten var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs mer om vårt innehåll.

Vedlevande skalbaggar som lever inne i träd är svåra att inventera. För första gången i Sverige – och även internationellt – har forskare testat hur effektiva doftfällor är för uppgiften. Resultaten visar att metoden är lovande inför framtiden.

Många skalbaggar, däribland en stor mängd rödlistade arter, lever största delen av sina liv inuti träd. Det är därför svårt att ta reda på var de finns och hur stora populationerna är.

Doftfällor, även kallade feromonfällor, är ett sätt att hitta skalbaggarna. Fällorna gillras med doftämnen som liknar de feromoner skalbaggarna använder för att kommunicera med varandra och träddofter som hjälper dem att hitta träd att lägga ägg i.

Feromonfäller upptäcker skadegörare

I dag används feromonfällor främst för att övervaka eller hitta skadegörare och bara i liten skala för inventeringar. Därför ville forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ta reda på hur metoden fungerar för inventering av vedlevande skalbaggar i skogen.

– Enligt våra resultat är feromonfällor ett billigt och effektivt sätt att få en bred bild av vilka vedlevande skalbaggar som finns i ett område, säger Viktor Gårdman, doktorand vid institutionen för ekologi, SLU.

Tillsammans med forskarkollegor har han analyserat data från Jordbruksverkets feromonfällor vid stora svenska hamnar. Syftet är att övervaka om invasiva vedlevande skalbaggar kommer med importerat trä från exempelvis Asien och Nordamerika. SLU har artbestämt de infångade skalbaggarna, och resultaten har samlats i en omfattande databas.

Många arter fångades in

I studien ingick data från hamnarna i Mönsterås, Göteborg och Norrköping. För att bedöma hur väl fångsterna speglar den verkliga mångfalden av vedskalbaggar har forskarna jämfört resultaten med rapporter i Artportalen.

– Feromonfällorna hade fångat huvuddelen av alla arter som hittats runt hamnarna plus många nya arter, säger Viktor Gårdman.

Vid artbestämningen av skalbaggarna från Sveriges hamnar har SLU funnit många intressanta arter, däribland en ny vivel för landet, Gasterocercus depressirostris. De har också hittat nya platser för många rödlistade arter.

– Jordbruksverkets övervakning av invasiva arter har helt klart ökat vår förståelse för många hotade arters utbredning, säger Mats Jonsell, forskare på SLU.

Mer forsknings behövs

Doftfällor kan göra framtida naturvårdsinventeringar billigare och mer heltäckande, men det finns några frågor kvar att besvara.

Feromonfällorna i hamnarna är designade för att fånga skalbaggar som bor i barrträd. Det krävs mer forskning för att undersöka om metoden är lika effektiv för arter som lever i lövträd. Forskarna vill också undersöka hur stort område man kan inventera med en feromonfälla och hur det står sig mot andra fångstmetoder.

*Bild: Francisco Welter-Schultes. Licens: CC0 1.0 Public Domain, Wikimedia commons

Vetenskaplig artikel:

The potential of semiochemical blends to monitor saproxylic beetle communities, Journal of Insect Conservation.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera