Ett enkelt blodprov kan säkrare förutsäga hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp och därmed visa chansen till överlevnad med god återhämtning. Det visar en stor internationell studie.
– Det här kommer ändra vården av dessa patienter, säger forskaren och överläkaren Marion Moseby Knappe.
I Sverige drabbas ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården varje år. Nu har en internationell studie som letts av forskare vid Lunds universitet jämfört fyra hjärnskademarkörer i blod för att se hur säkert de kan skatta graden av hjärnskada hos medvetslösa personer efter hjärtstopp.
– Alla som läggs in på intensivvården efter ett hjärtstopp är medvetslösa och det finns alltid en osäkerhet i hur länge man ska låta vården fortgå. Visar blodprovet på att chanserna inte är uttömda så är det rimligt att intensivvården pågår. Men ser man tydligt att det saknas förutsättningar för överlevnad med en funktionsnivå som är förenad med ett gott liv så bör vården övergå i en lindrande fas, säger Niklas Nielsen, professor i antestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare, i ett pressmeddelande.
Studien gjordes på 24 sjukhus i Europa och undersökte 819 vuxna patienter, varav 661 var män. Blodprov inhämtades hos deltagarna vid 0, 24, 48 och 72 timmar efter att personen inkommit till sjukhus och alla prover analyserades av samma maskin.
Resultatet visar att de två hjärnmarkörer som i dag används som rutin i vården vid olika hjärnskador har tydliga begränsningar när det gäller att bedöma prognos av hjärnskada efter ett hjärtstopp.
Markör kan förutsäga 92 procent av patienternas utfall
En markör, som heter neurofilament light (NFL), visade sig dock kunna förutsäga 92 procent av alla patienters utfall sex månader efter hjärtstoppet.
NFL används redan idag som hjärnmarkör, bland annat i vården av patienter med den neurologiska sjukdomen MS. Ytterligare en av markörerna i studien – GFAP – var bättre på att uppskatta hjärnskadans omfattning än den som används i dag.
– NFL var överlägsen de tre andra markörerna. Den är bättre på att skilja mellan patienter med stor respektive liten hjärnskada, och kan ge svar redan efter 24 timmar efter hjärtstoppet. Markören är också mer stabil i blodet, vilket har betydelse för själva mätningen, säger Marion Moseby Knappe, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin.
Niklas Nielsen poängterar att blodprovet aldrig ensamt kan användas som beslutsunderlag för att avbryta intensivvård. Det krävs också information från andra källor, som röntgenundersökningar eller undersökningar av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
– Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen.
6 000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige varje år
Omkring fyra miljoner människor drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp runt om i världen. I Sverige är siffran för hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus 6 000.
Några minuter efter plötsligt hjärtstopp börjar hjärnceller dö, och ju längre tiden går innan blodcirkulationen återställs desto större risk för bestående skador på hjärnan.
Även om hjärtat startas om, förblir många patienter medvetslösa i timmar eller dagar efteråt och läkare försöker då avgöra hur allvarlig hjärnskadan är – och om det är möjligt att återhämta sig.
Som underlag har vården bland annat olika neurologiska undersökningar och hjärnavbildningar – och det finns en hjärnskademarkör som mäts i blodet.
Vetenskaplig artikel:
Blood biomarkers for the prediction of outcome after cardiac arrest: an international prospective observational study within the Targeted Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest (TTM2) trial, The Lancet Respiratory Medicine.
