Grön vätgas skulle vara billigare att producera på sydligare breddgrader jämfört med i Norden, visar en studie från Linköpings universitet. Resultaten kan bli en grund för att bygga ett europeiskt nätverk av tankstationer med lokal grön vätgas.
Europeiska unionen ser grön vätgas som en nyckel till minskade fossila utsläpp från transporter i Europa. Enligt EU skulle vätgasen kunna stå för hälften av energibehovet i transportsektorn redan 2050. För att vätgasen ska kunna kallas grön behöver den dock produceras av vind- eller solkraft.
– När det gäller transporter ligger väldigt mycket fokus på batteridrift just nu. Men jag tror inte på en ensam lösning. Det krävs många olika metoder för att nå utsläppsmålen. Grön vätgas har stor potential i och med att vätgas kan lagra stora mängder energi och utsläppen endast blir vatten, säger Ou Tang, professor i produktionsekonomi vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Få fordon och tankställen
I dag täcker vätgas bara en liten del av transporternas energibehov och 95 procent av all vätgas i Europa framställs fortfarande med fossila bränslen. Och att få fler tunga vätgasfordon i trafik är inte så enkelt.
– Det är vad man kan kalla ett ”hönan eller ägget”-dilemma. Ska åkerier och andra köpa vätgasdrivna fordon behöver det finnas tankstationer som gör det smidigt att använda fordonen. Men å andra sidan behövs fler fordon för att priserna per fordon ska gå ner och fler köper dem, vilket i sin tur skulle stimulera utbyggnaden av tankstationer, säger Ou Tang.
Lägre kostnad i södra Europa
I en ny studie har han undersökt kostnaderna för lokalt producerad grön vätgas i olika delar av Europa fram till 2050.
Studien visar att kostnaden skulle bli lägre i länder som Malta, Portugal och Spanien, där solenergin ger bättre förutsättningar för vätgasproduktion. I nordiska länder som Sverige, Finland och Norge blir det däremot dyrast, främst på grund av bristen på sol. Danmark och Island sticker ut i Norden – här blir vätgasen billigare tack vare starkare vindar.
Sverige kan ta hjälp av elöverskott
Om vätgasproduktionen däremot kopplas till elnätet kan kostnaderna sjunka i Norden, visar studien. I Sverige finns ofta överskottsel som skulle kunna användas till vätgas. Men enligt Ou Tang kan elens ursprung ifrågasättas, eftersom en del kommer från kärnkraft och ibland även fossila bränslen. Han menar ändå att det kan vara ett viktigt steg på vägen mot helt grön vätgasproduktion.
– Vätgasen är i samma läge som elbilarna för 10–15 år sen. Ska man lösa ett problem är det lätt att inbilla sig att det ska gå på ett steg. Egentligen tar det år att göra övergången. Potentialen för vätgas är enorm men förändringen sker inte över en natt. Jag hoppas att resultaten ska kunna ge beslutfattare en bättre vägledning för en utbyggnad av grön vätgas, säger Ou Tang.
Analys av tankställen
I analysen har Ou Tang undersökt tankanläggningar där produktionen av vätgas sker i direkt anslutning till anläggningen med hjälp av sol- eller vindkraft. Han har även vägt in om batterier kan stabilisera produktionen och sänka kostnader.
I studierna ingår uppgifter om väder från 320 städer i Europa. Analysen är gjord med data över 16 år där sol och vindhastighet registrerats. Informationen har omvandlats till motsvarande produktion av elektricitet. Framtida prisminskningar för utrustning har också tagits med i analysen.
Vetenskaplig artikel:
Logistics planning and cost analysis of green hydrogen refueling stations in Europe, Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review.
