Ångest

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

Övermedicinering, fler oplanerade vårdbesök och fler besök inom slutenvården. Flerfaldig sårbarhet med ökad risk för samsjuklighet. Vården fyller inte behoven för äldre med funktionshinder och psykisk ohälsa, visar en studie från Lunds universitet.

Existentiell ensamhet är en oundviklig del av människans livsvillkor. Många äldre beskriver oro och ångest, men lyfter fram faktorer som lindrar ensamheten – bland annat relationer till andra människor. Något som vården måste förhålla sig till.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att drabbas av en rad sjukdomar senare i livet . Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.

Proteinet p11 i hjärnan är viktigt både för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner. Åtminstone hos möss. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska institutet, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot...

Kan en ökning av kroppens egna cannabisliknande substanser, lindra posttraumatiskt stressyndrom, ptsd? Det hoppas forskare vid Linköpings universitet som startar en klinisk studie med ett läkemedel som hämmar nedbrytning av endocannabinoider i kroppen, i kombination med internetbaserad kognitiv...

Depression och ångest i tonåren kan öka risken för hjärtinfarkt i medelåldern hos män. Det visar en studie från Örebro universitet.

Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag, enligt en studie från Uppsala universitet. Hög känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag för personer som drabbats av social ångest.

Många barn upplever just nu framtiden som väldigt oviss och skrämmande. Helena Hörnfeldt, docent i etnologi, har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om barns rädslor nu och historiskt.

En skala som bedömer rädslor för Covid-19 har utvecklats av ett internationellt forskarteam. Skalan används nu inom forskning i fler än 30 länder världen över. Förhoppningen är att den ska identifiera behov av stöd för den som drabbats av rädslor på grund av pandemin.

Många som intensivvårdats repar sig fint på egen hand, men en del patienter behöver fortsatt hjälp för att må bra. Bland annat kan det uppkomma otäcka minnen av mardrömmar. Lundaforskaren Karin Samuelson snabbutbildar ny sjuksköterskor inom intensiv. Och hon vet faran med att släppa hem...

Personer med svårbehandlad depression lider ofta av samsjuklighet, exempelvis personlighetssyndrom eller ångestsjukdomar. Forskare vid Lunds universitet har jämfört olika metoder för att utreda patienter med depression. Det visar sig att den metod som är praxis inom specialistpsykiatrin inte...

Några minuters meditationsövningar varje dag genom en vanlig mindfulness-app får hjärnan att sudda ut inlärda, men irrelevanta, rädslor. Enligt forskarna bakom studien pekar resultaten på att mindfulness skulle kunna göra behandlingar av ångest och posttraumatisk stress mer effektiva.

Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling...

Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.

Att inte längre vara någon att räkna med, att vara begränsad och hamna i beroende på grund av kroppens skröplighet eller att behöva ta hand om svåra situationer själv utan att kunna dela upplevelsen med någon annan. Så beskriver några sköra äldre personer vad existentiell ensamhet kan...