Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Bostäderna speglar stenålderslivet i Norrbottens kustland
Livsmönstren i Norrbottens kustland förändrades flera gånger under den yngre stenåldern. Det visar en ny avhandling i arkeologi där analyser gjorts av bostäder från Torneälvens dalgång i norr till Jävrebygden i söder.
-
Tvärvetenskapligt angreppssätt ger tydligare bild av boplatsförändringar i forntida Sverige.
Forskningen kring bosättningen under järnålder, vikingatid och tidig medeltid har traditionellt studerats som tre skilda enheter. I sin avhandling presenterar Björn Hjulström en kombination med kemiska analyser och egna arkeologiska utgrävningar av boplatser i Mälardalen, vilket har...
-
Det är järn som orsakar nedbrytning av trä i Vasa
Under tiden på botten i Stockholms hamn ansamlades stora mängder järn- och svavelföreningar i virket på regalskeppet Vasa. Sedan år 2000 har man sett att det sker förändringar i träet som kan hota skeppets stabilitet. Först trodde man att det var svavlets omvandling till svavelsyra som...
-
Arkeologiska lämningar berättar om kontakter i östra Medelhavet
Arkeologiska fynd och inskriptioner från forntida Hazor i nuvarande Israel, visar att staden var en knutpunkt i ett omfattande nätverk av kontakter och handel. Det framgår i en avhandling av arkeologen Kristina Josephson Hesse, som själv varit med på utgrävningarna av Hazor sedan 1998.
-
Spår i skelett och tänder berättar om liv och död under stenåldern
Fysisk ansträngning och aktiviteter av olika slag lämnar tydliga spår i både skelett och tänder. I en ny avhandling i osteoarkeologi vid Stockholms universitet visar Petra Molnar hur spår i skelett och tänder vittnar om levnadsförhållanden och beteendemönster hos jägar-samlare på...
-
Blodsoffer av djur vanligt på Cypern under bronsåldern
Yannis Pararas behandlar i sin avhandling hur gudsdyrkan utövades på Cypern under sen bronsålder. Han kan konstatera att blodsoffer av djur redan under denna tid intog en central plats i kultutövandet. Det visar sig att tempel och andra kultbyggnader anpassades efter denna del av kultutövandet...
-
Forskning.se:s sommarlänkar
Forskning.se:s sommarlänkar Här har vi samlat tips om nyttiga, lärorika och roliga alternativ till sommaraktiviteter utanför badstrand och hängmattan. Badvatten Hur mäter man badvatten? Hur värms sjöar upp? Vad betyder pålandsvinden? Detta och mycket mer kring badande och sjöar kan du...
-
14 miljoner år gammalt rovdjur beskrivet
En art av ett utdött rovdjur från Östafrika har nu studerats, namngivits och placerats i ett evolutionärt sammanhang. Rovdjuret som till storleken påminner om en liten tamkatt levde för cirka 14 miljoner år sedan. Reihaneh Dehghani beskriver djuret i en ny avhandling i zoologi/paleontologi...
-
De medeltida gotlänningarna: Pirater, profitörer, producenter och partners
Under slutet av 1100-talet sökte sig alla Östersjöns äventyrare till Gotland, från baltiska pirater och långväga handelsmän till korstågsriddare. I Visby erbjöds alla en hamnplats, så länge de respekterade gotlänningarnas hamnfred – Pax porta – och använde de gotländska mynten,...
-
Ny analysmetod visar ej tidigare kända skillnader mellan människorna på stenåldern
Genom att använda sig av DNA och stabila isotopa analyser på skelettmaterial från det förhistoriska Sverige framträder tydliga genetiska skillnader mellan de två vi den tiden dominerande kulturgrupperna. Det framkommer i en doktorsavhandling av Anna Linderholm vid Arkeologiska...
-
Romerska kejsare spred sin propaganda via mynten
Tvåhundratalet var en turbulent tid i det romerska riket. Kejsarna avlöste varandra, och porträttbilderna på mynten blev ett viktigt sätt för de nya regenterna att sprida sin propaganda. Hur detta gick till, och hur man utgående från myntpräglingen kan se det post-romerska Europa börja...
-
De första människorna kom till Amerika tidigare än man trott
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har...
-
Ny tolkning av hällristningarna i Bohuslän
Det finns över 10. 000 skeppsbilder i Bohuslän och enligt Johan Ling vittnar dessa om en konkret strävan mot den maritima sfären under bronsåldern. Under större delen av 1900-talet har man emellertid ansett att hällristningarna gjorts vid åkermarken i Bohuslän som ett led i en...
-
Vikingakvinnans klädsel såg inte ut som vi trott
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet...
-
1000-2000 år gammalt bröd, inte ätligt men informationsrikt
Vid arkeologiska utgrävningar av järnålderns boplatser och gravar, påträffas ibland bröd i form av brända klumpar. Resterna berättar om dåtidens matkultur men säger även en del om de samhällsförändringar som ägde rum under perioden. I en ny avhandling vid Stockholms universitet...
-
Rekonstruktion av vegetation – till nytta för klimatforskning och naturvård
Med hjälp av pollen som lagrats i mossar och sjösediment, har forskare under lång tid arbetat för att kunna rekonstruera historiska och förhistoriska landskap så precist som möjligt. Den metodologiska utvecklingen har nu nått en punkt då det går att använda fossila pollen till att...