Arkeologi

Det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer. Av alla kulturlämningar är kolbottnen, resterna efter kolmilorna i skogen, som råkat mest illa ut.

Den svenska utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten har upptäckt en sandstensverkstad och flera skulpturer från Nya riket (1550–1070 f Kr) på utgrävningsplatsen.

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. – Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, menar Claudia Sciuto,...

Ett svensk-egyptiskt utgrävningsteam i Gebel el Silsila har funnit en intakt faraonsk gravkammare – den första på platsen och ett fynd utöver det vanliga i Egypten.

Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldersgenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen...

Den nu utdöda grottbjörnen och vanliga brunbjörnar fick ungar med varandra. Kartläggning av grottbjörnens arvsmassa visar att deras DNA finns kvar i dagens brunbjörnar.

Ända sedan medeltiden har vi rest med hjälp av guideboken. Och den är sig ganska lik genom seklen. Oftast i pocketformat och med samma typ av innehåll. Fortfarande populär – trots konkurrensen från nätet.

Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade startade antagligen fler a hundra år tidigare än vi tidigare trott. Det visar en studie av spelpjäser gjord av en grupp arkeologer från Uppsala och York.

I en tvärvetenskaplig studie har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.

Ritualiserade huvuden på pålar. Stenåldersmänniskornas samhälle och föreställningsvärld var mer komplex än man tidigare trott. Det visar nya analyser av de skallar som hittats i Kanaljorden i Motala.

Kyrkobyggnader från 1100-talet är ett viktigt arkeologiskt källmaterial för tolkningar av arkitekturen eftersom det saknas specifika skriftliga källor från den tiden. Det handlar om våra allra äldsta rum.

Först kom de söderifrån, sedan från nordost. Genom att kombinera arkeologiska och genetiska data med klimatdata har forskare studerat hur olika folkgrupper bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.

Kanarieöarnas urbefolkning, guancherna, härstammar från Nordafrika. En DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen har lett till bevis.

Den moderna människan uppstod tidigare än vad man tidigare trott. Beräkningar visar att den moderna människan utvecklades för mer än 260 000 och 350 000 år sedan, baserat på det kompletta genomet från en stenålderspojke från Ballito Bay...

Var vikingatidens gravskick inspirerat av islam och tanken om ett evigt liv i Paradiset? Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt att vävda sidenband från vikingatida gravar har arabiska tecken som åkallar både Allah och Ali.

Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som...