Betyg

Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.

Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.

Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om...

Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.

Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan. – Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.

Tidigare forskning har i stor utsträckning slagit fast hur bedömning och feedback i ämnet idrott och hälsa borde vara. Björn Tolgfors har istället undersökt vad som faktiskt händer i undervisningen och hur bedömningen påverkas av samspelet mellan lärare och elever.

Vad värderar lärare när de sätter betyg i idrott och hälsa och vilka möjligheter har olika elever att lyckas i ämnet? – Jag frågade erfarna kollegor hur de gjorde och fick till svar att det bara vet man, det ser man ju när de springer runt och rör sig, säger Lena Svennberg, adjunkt i...

Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny...

Kompetenshöjande insatser för lärare har en positiv effekt på elevernas betyg och på klassrumssituationen. I engelska handlar det om en förbättring med omkring 20 procent, visar en rapport från IFAU.

Regeringssatsningen på strategisk forskning (SFO) har nu utvärderats och betyget blir högt. Forskarna har haft höga ambitioner och tagit stora risker vilket är en förutsättning för vetenskapliga genombrott, menar den expertpanel som genomfört utvärderingen. 9 500 forskare har varit...

När lärare betygsätter sina elevers kunskaper vägs även annat än kunskaperna in. Det är något som äventyrar likvärdigheten och rättssäkerheten, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Betyg är bra på att förutspå framtida studieresultat och därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen, något...

Betyg är bra på att förutsäga framtida studieframgångar och är därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen,...

Ungdomar som lider av sömnstörningar eller som ofta sover mindre än sju timmar per natt presterar sämre i skolan. Det visar sömnforskare från Uppsala universitet i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.