Forskning om coronaviruset

För att restriktioner i kampen mot covid-19 ska kunna efterlevas i pandemins Malawi behöver hushållen ekonomiskt stöd. Det spelar också roll vem som utfärdar rekommendationerna. Det visar en studie som undersökt relationen mellan auktoriteter och civil efterlevnad...

Akut sjuka i covid-19 har visat symptom på förvirring, personlighetsförändring och minnesproblem - tecken på att hjärnan är påverkad. Men det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom...

Rekommendationer om social distans och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkats har forskare vid Göteborgs...

Kombinationer av data från vårdtillfällen och samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 om influensasymptom, kan förutsäga influensaepidemier. Prognoserna som är användbara bland annat vid vid vårdplanering - så att en omfördelning av...

Ett ideellt forskarnätverk tar fram ritningar för att kunna tillverka billiga respiratorer. Utrustningen ska nu granskas och förhoppningen är att den ska kunna tas i bruk inom två år.

Butiksanställda som inte följer de sociala normer som uppstått under coronapandemin ses som mindre kompetenta och vänliga. Samtidigt gör en respons med ilska och förakt det mindre troligt att normbrytare förändrar sitt beteende. Det visar en ny studie...

Att vara man, ha en lägre inkomst, lägre utbildningsnivå, inte vara gift och att vara utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland – det är faktorer som oberoende av varandra är relaterade till en ökad risk att dö i covid-19 i Sverige....

En forskargrupp vid Mittuniversitetet håller på att utveckla effektivare andningsskydd för att minska spridning av virus, liknande Cov-SARS-2.

Viljan att vaccinera sig mot covid-19 är stor i Sverige. Men en preliminär studie visar också att vaccinationsbenägenheten tydligt hänger samman med människors tillit till olika institutioner i samhället.

Forskning visar att smittämnen man tidigare trott inte klarar sig i luften, faktiskt gör det. Ett exempel är norovirus som ger upphov till vinterkräksjuka. Intensiv forskning pågår nu vid Lunds universitet för att förstå om också coronavirus kan...

Kväveoxid (NO) som fungerade som behandling mot coronaviruset bakom sars-epidemin 2003, har också effekt på närbesläktade SARS-CoV-2, visar en studie från Uppsala universitet. Inhalation av NO skulle kunna vara en verksam behandlingsform, menar forskarna bakom studien.

Vårdanställdas förmåga att fatta beslut är nyckeln till framgång i arbetet med att begränsa infektionsutbrott. Smittskyddsteam måste kunna identifiera vilket stadium det möjliga utbrottet är i, menar Luís Fernando Irgang dos Santos, som forskar...

En viss bit dna som ökar risken att drabbas av allvarlig covid-19, är nedärvd från neandertalare, visar en ny studie. Människor som bär denna genvariant har upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset...

Tillräckligt många måste ha immunitet mot coronaviruset SARS-CoV-2 för att vi ska kunna få stopp på den pågående pandemin. Det verkar de flesta eniga om. Men hur uppnås så kallad flockimmunitet bäst?

Unga hamnade hemma framför skärmen när skolor stängde och idrotten lade ner. En av tre mellan 16-20 år har rört sig mindre under coronapandemin, visar en studie från Malmö universitet. Forskarna bakom är oroade för följderna.

En ny upptäckt kan förklara varför vissa blir mer sjuka av coronaviruset än andra. Många unga och tidigare friska personer som drabbats av svår covid-19 saknar ett visst protein som är viktigt i immunförsvaret.