Krig
-
Armskador vanligast hos civila i krig
Civila i väpnade konflikter drabbas främst av skador på armar och huvud. Det visar en rapport.
-
Alla grupper måste vara med i fredsarbetet
Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren...
-
Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter i världen
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
-
Minnet av svältkatastrof enande kraft i Ukraina
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en enande kraft i Ukraina, enligt...
-
Svensken villig försvara landet – men hur länge räcker krislådan?
90 procent i Sverige anser att Sverige "absolut" eller "troligen" bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp från ett annat land. Försvarsviljan är med andra ord god, enligt forskare vid FOI. Däremot är det oklart hur väl förberedda hushållen är. Hur länge klarar vi oss utan...
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
-
Därför är Ukrainas krigskommunikation unik
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
-
Hunden bör få plats i skyddsrummet
Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
-
Psykisk ohälsa 30 år efter giftgasattack mot kurdisk stad
Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.
-
När krisen kommer – här finns luckor i beredskapen
Hur gör vi oss förberedda på kris? Risken finns att många utestängs från denna diskussion – nämligen människor med funktionsnedsättningar, visar studie.
-
Säkerheten brister när försvaret övar, enligt avhandling
Drivkraften att "vinna" gör att säkerheten kan ta stryk i militärövningar, enligt en avhandling. Säkerhetsreglerna upplevs som ett hinder, säger major Martin Schüler vid Försvarshögskolan.
-
Varför reser svenskar till IS?
Vad får unga människor att resa från Sverige för att ansluta sig till IS och andra militanta organisationer? Det har sociologen Sara Johansson undersökt.
-
Bistånd är inte bara ädelt – riskerna med hjälpen till Ukraina
Ukraina tar emot enorma summor i bistånd från väst. En del av biståndet ges för att påverka kriget, politiken och ytterst världsordningen. Men det finns risker med sådant bistånd – här är riskerna vad gäller Ukraina.
-
En av fyra elever kan inte förklara Förintelsen
En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.
-
Därför mår flyktingar dåligt – inte bara krigstrauman
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
-
Stor ökning av döda i konflikter
En rapport från Uppsala universitet visar att minst 119 000 människor dog i organiserat våld under 2021. Det är en stor ökning från året innan och den högsta siffran sedan 2015.