Forskning om psykisk hälsa
Den här sidan samlar artiklar inom det enormt breda området psykisk hälsa. Här hittar du forskningsresultat om depression, kbt på nätet och autism, såväl som schizofreni, elevhälsa och hur poliser mår på jobbet. Bara för att ta några exempel.
-
Få erbjuds stöd när en familjemedlem dör i hjärtstopp
Varje år dör tusentals svenskar av plötsligt hjärtstopp. För anhöriga och vänner kan den plötsliga förlusten utlösa mycket starka sorgereaktioner som är svåra att hantera, men få närstående erbjuds professionellt stöd...
-
Psykiatriambulans ger bättre akutvård
Många samtal till SOS-alarm handlar om psykisk ohälsa. I en psykiatriambulans finns personal som är särskilt utbildad i psykisk livräddning, något som visat goda resultat.
-
Terapi anpassad till autism minskade stress i skolan
En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.
-
Cannabis kopplas till ökad risk för annan droganvändning
Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
-
Barn med funktionsnedsättning dubbelt sårbara för mobbning
Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.
-
Träning och syn på kroppen påverkar hur tonåringar mår
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
-
Psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör...
-
Psykisk ohälsa syns i blodet
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta - och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
-
Barn med utländsk bakgrund får mer sällan psykiatrisk behandling
Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
-
Tysta fläktar kan göra oss friskare
En doktorand vid Chalmers har lokaliserat skadliga ljud från fläktarna i våra ventilationssystem. Och skapat en helt tyst fläkt – utan de farliga tonala ljuden. Brus i inomhusmiljö är en hälsorisk och kan påverka barns kognitiva utveckling.
-
Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Antidepressiva kan minska självmord bland äldre
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
-
Svårare för män att söka vård för psykisk ohälsa
Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
-
Självmord kan förhindras med bättre strategier
Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler...
-
Sårbara ungdomar har sämre socialt kapital
Psykiska besvär och lågt välbefinnande är vanligare bland ungdomar som upplever bristande tillit och känner en låg känsla av samhörighet och stöd från familj, skola och vänner.
-
Svår covid-19 kan öka risken för depression
Depression och ångest kan följa i spåren av covid-19 och symtomen kan hålla i sig upp till 16 månader. Det är särskilt tydligt bland personer som drabbats av svårare sjukdom.