Solceller

Uppsalaforskare spelar atombiljard vid röntgenlasern European XFEL. Genom att låta lasern stöta bort enstaka elektroner från atomer hoppas de kunna studera ultrasnabba förlopp. På sikt skulle man kunna förstå viktiga kemiska reaktioner, till exempel vid utveckling av solceller. Och kanske...

Uppsalaforskare har lyckats väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål” i halvledare. Koncentrationen av sådana laddningar, som skapas vid ljusabsorption av vissa metalliska nanopartiklar, förlänger halvledarnas livslängd så att de kan användas i solceller och fotosensorer.

Ett helorganiskt protonbatteri kan blir framtidens hållbar energilagring. Med hjälp av solceller kan det laddas både snabbt och ofta, enligt forskare vid Uppsala universitet.

Genom att blanda två polymerer med olika egenskaper har en grupp forskare vid Linköpings universitet, fått fram ett organiskt material med superb ledningsförmåga, utan att det är dopat.

En framtid med fler uppkopplade prylar, både hemma och på jobbet, ställer nya krav på att enheter ska kunna fungera utan sladdar eller batterier. Med en ny sorts färgämnessolceller kan prylarna drivas av ljuset från lysrör och LED-lampor inomhus.

30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskare vid bland annat Lunds universitet kunna bidra till effektivare solceller och katalysatorer av ljusabsorberande järnmolekyler.

Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Genom att modifiera mikroskopiska cyanobakterier producerar de stora mängder butanol som kan användas som ett miljövänligt fordonsbränsle.

Med hjälp av en minimal dosa, byggd av staplade atomtunna material, har Chalmersforskare lyckats skapa en typ av rundgång där ljus och materia blir till ett. Upptäckten innebär ett helt nytt sätt att fånga, förstärka och koppla ljus till materia på nanonivå.

Två elektroner är bättre än en. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer. Forskare vid Chalmers har upptäckt hur effektiviteten hos organisk elektronik kan fördubblas.

En specialdesignad järnmolekyl kan fungera både som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el. Järnmolekyl kan ersätta de dyrare och mer sällsynta metaller som används idag.

Chalmersforskare tror på elektrokemi för att kunna rena stora mängder vatten från låga, men ändå mycket skadliga koncentrationer av kvicksilver. Tungmetallen försvinner när den bildar en legering med en med en annan metall. – Vår metod gör det möjligt att ta bort mer än 99 procent...

Forskare i nanoteknik vid Lunds universitet har tagit fram en ny teknik som innebär elproduktion i sådan liten skala att en mobiltelefon delvis skulle kunna ladda ”sig själv”. Det handlar om pyttesmå elektroniska komponenter med storheten att generera el från värme med verkningsgrad som...

Solel passar många länder och skulle kunna vara vanligare om energibolag anpassade sina affärsmodeller efter marknadens förutsättningar. – Villkoren för att erbjuda solceller skiljer sig mycket åt mellan olika länder, och det missar många energibolag, säger Kajsa Ahlgren Ode, forskare...

Kan kroppen själv generera elektricitet genom att vandra, bära en tung ryggsäck eller bara genom att svettas i solstolen en varm sommardag? El som sedan lagras i hållbara biobatterier som du använder i teknikprylar till alla dina utomhusaktiviteter. Inte riktigt än, men om några år är det...

Ett specialbyggt mikroskop med superskarp upplösning – bilden kan förstoras upp till 50 miljoner gånger – har flyttat in på Lunds universitet. I första skedet ska det användas av nanoforskare som får full koll på tillverkningen av svävande, halvledande, nanotrådar. – Nu kan vi köra...

Forskare runt om i världen har identifierat perovskit-materialen som de mest lovande för utvecklingen av framtidens solceller. Men ett problem är innehållet av bly. Materialforskare vid Linköping har nu tillverkat tunna filmer där en dubbel uppsättning metallmolekyler ersätter blyet.