Solceller

Forskare vid Umeå universitet har visat att grafitoxid expanderar under högt tryck när såväl vatten som alkoholer tillförs. Informationen är till hjälp i jakten på nya metoder för att utveckla häpnadsväckande material som till exempel kan användas inom nanoelektronik och för att lagra...

Böjbara bildskärmar och billiga solceller kan bli verklighet genom forskning och utveckling inom organisk elektronik. Fysiker vid Umeå universitet har nu utvecklat en ny och enkel metod för att framställa billiga elektroniska komponenter.

Solceller gjorda av plast framhålls kan bli framtidens gröna energikälla. Ny forskning vid Göteborgs universitet har tagit plastcellen ett stort steg närmare kommersiell tillverkning.

Datormodellering kan ge viktiga svar på hur olika faktorer påverkar prestanda för en solcell. Ulf Malm har tagit fram en simuleringsmodell som kan simulera vad som händer i så kallade CIGS-celler. Med hjälp av modellerna går det att bättre förstå vad som händer i cellerna, vilket på...

I Sverige är solcellsteknik en möjlighet bland flera för elproduktion. Men för många människor i Afrika kan solceller i en nära framtid vara enda möjligheten att få tillgång till el. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Med en enda puls av laserljus kan man skapa komplexa, ordnade system av nanostrukturer. Det visar forskare vid Chalmers. Fenomenet, som tidigare aldrig har observerats, beskrivs nu i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics.

Elektronerna i nanopartiklar av ädelmetall svänger tillsammans i takt med ljusets frekvens. Fenomenet kan utnyttjas för att göra bättre och billigare solceller, visar forskare vid Chalmers.

Ett nytt unikt elektronmikroskop ger nu ytterligare styrka till materialforskningen på Chalmers. Den 7-8 november blir det invigning och ett initiativseminarium i materialforskningens tecken. I fokus står avancerad mikroskopi, nanoteknik för energi och miljö, mjuka material och biomaterial samt...

Måndag till fredag, 2-6 juli, samlas närmare 2 000 forskare från hela världen i Stockholm för att diskutera frågor kring nanoteknik. Hur nanopartiklar kan användas för att rena avgaser, datalagring med hjälp av magnetiska strukturer, och material nästan utan friktion är några av ämnena...

Grätzelcellen är en ny typ av miljövänlig solcell som har goda möjligheter att bli en framtida energikälla, förutsatt att man lyckas göra den mer effektiv. För det behövs ökad kunskap om de processer som sker inuti solcellen. Mattias Nilsing har granskat några speciellt intressanta...

Lasrar är numera viktiga hjälpmedel när man vill förstå exakt vad som händer ända ner på atomär nivå vid kemiska reaktioner. Med en ny metod kallad koherent kontroll eller kvantkontroll har lasrar kunnat påverka kemiska reaktioner så att slutprodukterna blir helt andra föreningar än...

Vid Uppsala Universitet har en innovativ högeffektiv solabsorbator utvecklats av doktoranden Tobias Boström. Den nya absorbatorn ökar verkningsgraden och har potentialen att kraftigt minska tillverkningskostnaden för solfångare. Disputationen äger rum den 20 oktober.

Med nya material och processmetoder har Charlotte Platzer-Björkman tillverkat kadmiumfria solceller med lika hög, eller högre, prestanda som standardsolceller innehållande kadmium. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 februari.

Fotosyntesen är den biologiska process som betyder mest för jordens miljö. Denna reaktion fyller atmosfären med syre och gör solenergin tillgänglig för levande organismer.

Svensk forskning har lagt grunden för banbrytande utveckling och produktion av solceller. Den kompetens som forskargruppen samlat har även gett nytänkande kring så kallade smarta fönster.

Jonas Malmströms avhandling tyder på att det går att tillverka tunnfilmssolceller billigare än i dag. Han har visat att ett av filmskikten på solcellen kan göras betydligt tunnare utan alltför stor förlust av verkningsgrad. Jonas Malmström lägger fram sin avhandling vid Uppsala...