Hälsa & medicin

I en studie från Uppsala universitet presenteras en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens.

I Göteborg screenas alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Dessutom föreslås att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.

Många av de som avlider i hjärt-kärlsjukdom får ingen förvarning – dödsfallet är både det första och sista symptomet. En avhandling vid Göteborgs universitet har identifierat nya riskmarkörer som visar att elektriska impulser kan förvarna om plötslig hjärtdöd.

Molekylära analysmetoder där man undersöker DNA för att identifiera vilka bakterier som ligger bakom tandinfektioner är i många fall olämpliga och behöver förfinas för att inte provsvar ska bli felaktiga.

Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu...

Analyses of your status updates on Facebook can show if you have psychopathic personality traits. Narcissistic traits can also be discerned from Facebook. These are the results of a new by researchers at Sahlgrenska Academy and Lund University.

Analyser av dina statusuppdateringar på Facebook kan visa om du har psykopatiska personlighetsdrag. Även narcissiska drag går att utläsa från Facebook. Det visar en studie av forskare vid Sahl­grenska akademin och Lunds universitet.

En nyligen upptäckt HIV-variant leder till betydligt snabbare utveckling av AIDS än de i nuläget mer spridda formerna av viruset. Det visar forskning från Lunds universitet.

För personer med diabetes är det mer gynnsamt med en enda stor måltid än flera mindre utspridda över dagen. Så tolkas resultaten av en koststudie vid Linköpings universitet.

Vi svenskar äter en fjärdedel mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Det visar en studie från Lunds Tekniska Högskola som också tagit reda på hur såväl hälsan som klimatet skulle påverkas av ett motsvarande minskat köttintag.

Religion, tillgängliga resurser och förtroendet för staten påverkar synen på forskningsetik. Här får vi veta mer om Italien, Spanien, Egypten och Japan.

Forskning och teknik har utvecklats enormt sedan 1900-talets början och forskningsetiken hakade på — med viss fördröjning. Ofta kom etiska restriktioner först när forskningen gått för långt. En stor del av dagens forskningsetik har sina rötter i det som hände under andra världskriget.

Forskningsetik är att ställa frågor om vad som är rätt eller fel inom forskning. Vad är rätt att forska på och till vilket pris? Och vad kostar det att avstå från forskning?

Vi motiverar vad som är etiskt försvarbart med utgångspunkt från olika filosofiska synsätt. Vad som är rätt och fel är en filosofisk fråga.

För att förebygga mental ohälsa är det viktigt att titta på förändringar i fysisk aktivitet, inte bara på hur aktiv en person är just nu eller har varit tidigare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.