Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Ärftlighet har stor betydelse vid selektiv ätstörning
Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.
-
Sprej mot bakterier kan bli ett alternativ till antibiotika
Forskare vid Chalmers har tagit fram en sprej som kan döda farliga bakterier och även förebygga infektioner. Förhoppningen är sprejen ska bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
-
Hjärtmedicin kopplas till minskad risk för våldsbrott
Betablockerare används främst för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Men medicineringen tycks också dämpa aggressivitet och minska risken för våldsbrott. Det visar en studie från Karolinska institutet.
-
Smärta i käkarna utmaning för tandvården
Många lider av akut och långvarig smärta i käkarna. Särskilt drabbade är kvinnor. Behandlingen av käkproblemen är redan idag en utmaning för allmäntandvården, men kan bli ännu större i framtiden.
-
Fetma hos förskolebarn ökade under pandemin
Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.
-
Rörliga proteiner ledtråd till antibiotikaresistens
Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.
-
Psykisk ohälsa 30 år efter giftgasattack mot kurdisk stad
Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.
-
Tydliga rutiner minskade operationer vid fotledsfrakturer
Betydligt färre operationer, minskat behov av röntgenundersökningar och kortare tid med gips för patienterna. Det är resultatet av tydliga behandlingsrutiner vid fotledsfrakturer, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
-
Samarbetsproblem ökar risken för depression hos pappor
Oenighet och trassligt samarbete mellan föräldrarna kan leda till depression hos pappor under småbarnsåren. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet.
-
Gel från majsfibrer kan skydda tjocktarmen
Livsmedel som går till spillo kan komma till nytta för vår hälsa, visar en studie från KTH. Forskare har nämligen uppfunnit en majsbaserad gel, som skulle kunna ingå i mat och skydda tjocktarmen mot inflammationer.
-
Träning i både hög och låg dos effektivt vid knäledsartros
Träning mildrar smärta och minskar stelhet vid artros i knäleden, men enighet har saknats om vilka övningar och vilken träningsdos som är bäst. En studie har nu undersökt effekten av en hög och låg träningsdos.
-
Lång väntan på korrekt diagnos vid lipödem
En forskningsstudie visar att kvinnor med lipödem kan ha stora hälsoproblem och en lägre livskvalitet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i puberteten, men det kan gå flera decennier innan en korrekt diagnos ställs i vården.
-
Börja tidigt med antivirala läkemedel vid svår covid-19
Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan...
-
Metabol ohälsa ökar risken för fetmarelaterad cancer – oavsett midjemått
Man behöver inte vara överviktig för att lida av metabol ohälsa. Och metabol ohälsa ökar risken för fetmarelaterad cancer, oavsett midjemått.
-
Tidiga smakprov ger kortare amningstid
Spädbarn som börjar tidigt med små smakprov av fast föda får en kortare amningstid. Något som gör att både mamman och barnet går miste om de hälsofördelar som amningen har.
-
Människans luktsinne är skarpt – men kan vi spåra vilda djur?
Hur bra luktsinne har vi människor egentligen? Kan vi känna lukten av rådjur? Och skulle vi, precis som jakthundar, kunna spåra upp vilda djur? Luktforskaren Johan Lundström vet.