Hälsa & medicin

Genetiska faktorer förklarar 80 procent av sårbarheten till Alzheimers sjukdom, visar den hittills största tvillingstudien inom området. I studien ingår nästan 12 000 tvillingpar från det svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet.

Möss som saknar ena kopian av genen Sufu föds synbart normala, men utvecklar med tiden en hudsjukdom som liknar en ärftlig form av hudcancer som finns hos människor. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet, kan få betydelse för förståelse och behandling av vissa...

Rökavvänjning per telefon är en lönsam affär. Sluta-Röka-Linjen (SRL), dit rökare kan ringa från hela landet för att få professionell rådgivning, är betydligt billigare än andra avvänjningsmetoder, såsom antirökkampanjer eller rådgivning vid läkarbesök. Det visar en ny...

1700-talsprofessorn Nils Rosén von Rosenstein kallas barnläkekonstens fader eftersom han skrev den första riktiga läroboken i barnmedicin. Den 10 och 11 februari firar Uppsala universitet hans 300-årsdag med populärvetenskapliga föredrag, utställning på Museum Gustavianum, konsert i...

Ekonomie doktor Peter Wallenbergs stiftelse för ekonomi och teknik har beviljat det nyetablerade Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics fem miljoner kronor i forskningsanslag som ska användas för att bygga upp en databas som kommer att väsentligt underlätta genetiska analyser samt...

Behandling med målsökande antikroppar minskar tillväxten hos vissa tumörceller och på ett annat sätt än vid vanlig strålbehandling, visar David Eriksson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 10 februari.

Eva-Britta Råssjö har studerat förekomsten av sexuellt överförbara könssjukdomar hos ungdomar i ett slumområde i Uganda. Där behandlas könssjukdomar symtomatiskt, vilket innebär att personalen utgår ifrån att patienter med flytning har en infektion. Det leder till att många behandlas...

Hyaluronan, en trögflytande bindvävssubstans med elastiska egenskaper, förekommer i benmärgen och har samband med bl.a. leukemi, visar Gunnel Sundström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 3 februari.

En kapad arm växer ut och blir som ny igen. Det låter som science fiction, men kan kanske bli verklighet. Forskare på Karolinska Institutet har nu avslöjat en del av hemligheten bakom salamanderns förmåga till så kallad regeneration - att ersätta förlorade lemmar med nya.

Umeåforskare har kartlagt en receptor som är inblandad i utvecklingen av många autoimmuna sjukdomar. Fynden, som publiceras i tidskriften Diabetes den 27 januari, kan förklara hur några olika gener tillsammans bidrar till ökad risk att utveckla typ 1-diabetes.

Ju fler cigaretter mamman röker under graviditeten, desto större är risken att förlossningen kommer igång för tidigt. I de fall moderkakan har lossnat ökar även risken för att fostret eller det nyfödda barnet dör. Det visar en ny avhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet.

Ett protein i slem kan klyva sig självt via en hittills okänd mekanism. Mekanismen gör till exempel så att lungorna inte skadas vid kraftiga hostningar. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin och Svenskt NMR-centrum vid Göteborgs universitet.

Allt sedan utvecklingen av hybrid-DNA-tekniken har forskarna föreställt sig att det ska bli möjligt att skapa helt nya enzymer för specifika behov. I en artikel i dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science visar nu forskare från Uppsala och Korea ett konkret bevis på detta. De...

Nya 3D-bilder av influensaviruset kullkastar tidigare uppfattningar om hur virus tar sig ur celler, visar en studie där forskare på Karolinska Institutet deltagit. De nya forskningsrönen kan ha betydelse när det gäller att motarbeta risken för världsomfattande epidemier som den så kallade...

Var tredje sekund dör ett afrikanskt barn i malaria. Mer än 500 miljoner människor i Afrika lider av andra tropiska sjukdomar. Nu samlas ledande experter och politiker från hela världen på Karolinska Institutet i Stockholm för att samordna insatserna mot dessa sjukdomar. Initiativtagare till...

Riskerna med hormonbehandling bedöms olika av läkarna och de kvinnor som söker hjälp mot klimakteriebesvär. Hos kvinnor i 50-årsåldern blev attityden till sådan behandling mer negativ i början på 2000-talet, sedan ny forskning visat sämre effekt och fler biverkningar än tidigare.