Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Nytt coronavaccin rustas för att klara muterade virus
Det nya vaccinet innehåller fler delar av coronaviruset, som inte muterar lika lätt som spikprotein. Tanken är att det ska ge ett bredare skydd, mer likt det efter genomgången infektion, säger Matti Sällberg, en av forskarna bakom det coronavaccinet.
-
Coronasmittan ger inte vika – virusnivån i vatten stiger successivt
Förhållandevis många är smittade hela tiden, konstaterar mikrobiologen Helene Norder som följt virusnivåerna i avloppsvatten under hela pandemin.
-
Skyddande T-celler kvar 20 månader efter covid-19
Högt specialiserade T-celler finns kvar minst 20 månader efter covid-19, visar en studie från Göteborgs universitet. Och kan förklara varför en återinfektion sällan blir livshotande.
-
Låg kontroll på jobbet ökar risken för självmord
Män i yrken där kontrollen över arbetssituationen är låg har en högre risk för självmordsbeteende. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Vaginal förlossning påverkar inte kvinnors sexliv
Kvinnors sexliv påverkas inte negativt av en vaginal förlossning. Forskare har jämfört sexuell tillfredsställelse och sexuell frekvens hos kvinnor som fött vaginalt och med kejsarsnitt.
-
Gåfotboll kan öka hälsan hos äldre
Motion, socialt umgänge och en känsla av sammanhang. Nu har effekterna av den allt populärare seniorsporten gåfotboll undersökts i en svensk vetenskaplig studie. Resultaten visar att sporten främjar hälsan och har potential att få fler att träna...
-
Postcovid kan ge andningsproblem trots ”normal” lungfunktion
Många patienter med postcovid upplever problem med andningen, trots att mätning med vanliga tester visar att deras syresättning och lungvolymer är normala. Dessa patienters funktion och symtom behöver undersökas bredare.
-
Hopp om botande behandling för barn med neuroblastom
Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Studier på möss har visat att DHODH-hämmare, som tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom om det ges tillsammans med cellgifter.
-
Patientens kroppsform kan påverka prognos vid bröstcancer
Patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner samverkar och har betydelse för prognosen. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Bättre prognos för patienter med typ 1-diabetes
En studie visar att allt färre personer med typ 1-diabetes insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar eller avlider. Men prognosen varierar och vården kan därför behöva anpassas till olika riskgrupper.
-
Blinda fick synen tillbaka med nytt implantat
Forskare vid Linköpings universitet har framställt en hornhinna med hjälp av biomaterial från grisar. En pilotstudie visar att 20 personer fick synen tillbaka med hjälp av implantatet.
-
Östrogen kan öka risken för äggstockscancer och bröstcancer
Naturligt höga nivåer av östrogenet östradiol kan öka risken för äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Resultatet bidrar till förståelsen för hur östrogen påverkar risken för cancer.
-
Miljöer som får oss att må bra
Vardagens krav kan tynga oss och göra att vi behöver återhämtning. Gröna ytor i städerna och naturupplevelser i skog och mark kan hjälpa till med det.
-
Enkelt blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom
Cirka 80 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i tidig medelålder. Nu visar en studie att ett enkelt blodprov kan upptäcka sjukdomen. Detta ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.
-
Lika svårt för algoritmer och hudläkare att bedöma melanoms djup
Det är svårt att korrekt bedöma tjockleken på hudcancer – även för en vältränad algoritm. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Typ 1-diabetes ökar risken för psykisk ohälsa i familjer
Barn med typ 1-diabetes och deras familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, visar forskning från Karolinska institutet. Fynden visar behovet av psykologiskt stöd inom diabetesvården.