Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Ny antikropp kan ge effektivare cancerbehandling
Forskare har utvecklat en ny typ av antikropp som framöver skulle kunna användas vid cancerbehandlingar. Antikroppen underlättar målsökning av cancerceller och levererar ett paket i form av läkemedel. Målet är att underlätta skräddarsydd immunterapi.
-
Utmana svajet – så funkar balanssinnet
För att vi ska hålla balansen ska mycket stämma. Inneröron och ögon behöver skicka rätt signaler till hjärna och hjärnbark. Det krävs god motorik, bra känsel – särskilt i fötterna – samt en frisk hjärna. Att rubbningar kan uppstå är inte konstigt, men hur ska de botas?
-
Hjärtpatienter riskerar depression i onödan
De flesta som haft en hjärtinfarkt behandlas med betablockerare, men alla patienter har inte har nytta av läkemedlet. En ny studie vid Uppsala universitet visar att de därför riskerar drabbas av biverkningar som nedstämdhet och depression i onödan.
-
Adhd kan påverka sex och relationer hos unga
Adhd kan kopplas till svårigheter i sexuella relationer. Till exempel kan impulsivitet göra att man gör saker som man sedan ångrar. För vårdens del är det viktigt att skapa förtroendefulla möten med unga kvinnor med adhd, i vård som rör relationer och sex. Det framgår av ny forskning...
-
Tidig medicinsk abort är säkert
Mycket tidiga aborter, där ultraljud inte använts för att bekräfta graviditeten, är både säkra och effektiva. Det visar en stor studie från bland annat Karolinska institutet.
-
Vår känsel består av 16 typer av nervceller
Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.
-
Bättre samtal om mediciner behövs för äldre
När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.
-
Barnfetma kopplas till sämre ekonomi
Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.
-
Värmeböljor ökar risken för farlig saltrubbning
En allt äldre befolkning och global uppvärmning. Kombinationen riskerar leda till en kraftig ökning av sjukdomsfall där människor drabbas av allvarliga saltrubbningar i blodet. Det visar en studie från Karolinska institutet.
-
Tidig palliativ vård ger bättre livskvalitet
Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
-
Har du PMS eller? Frågan är befogad
Upp till var tredje kvinna i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar arbetsliv, relationer och långsiktig hälsa. Det visar en av få studier om hur PMS drabbar kvinnors liv.
-
Samband mellan tarmsjukdom och ledbesvär
Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit – ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
-
Ökad risk för psykisk ohälsa när syskon drabbas av cancer
Ett svårt sjukdomsbesked drabbar hela familjen. Nu visar en studie från Stockholms universitet att risken för psykisk ohälsa ökar om en syster eller bror drabbas av cancer.
-
Barns BMI kopplas till lungfunktion i vuxen ålder
För högt – eller för lågt – BMI under barndomen kan orsaka försämrad lungfunktion i vuxen ålder. Men med förebyggande insatser kan problemen undvikas, visar en studie vid Karolinska institutet.
-
Allt färre dör i hjärtsvikt
Dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna, visar en studie. En förklaring är att behandlingen blivit bättre, särskilt för de patienter som har nedsatt funktion i hjärtats vänsterkammare.
-
Samtalsstöd kan förbättra livet efter en hjärttransplantation
Patienter som fått ett nytt hjärta kan få långvariga problem med smärta och trötthet, men också sämre psykiskt mående. Men forskning vid Lunds universitet visar att samtalsstöd för att hantera olika symtom kan göra stor skillnad.