Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
PAI-2 – ett gåtfullt protein med rörliga delar
Polymerisering av proteinet PAI-2 kan vara en viktig process vid bland annat inflammationer i kroppen. Den kartläggs i den <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt arbete som doktorander...
-
Individuella bedömningar viktigt vid telefonrådgivning
I en avhandling från Karolinska Institutet utforskas hälso- och sjukvårdsrådgivning från flera perspektiv, den vårdsökandes, ambulansalarmeringens och telefonsjuksköterskans.
-
Ny tarmsjukdom kartlagd av Örebroforskare
Mikroskopisk kolit är en nyupptäckt inflammatorisk tarmsjukdom, som finns i två olika sorter, lymfocytär kolit och kollagen kolit. I Örebro ligger man mycket långt framme vad gäller forskning kring sjukdomarna och Martin Olesen är en av de första i...
-
Vad händer med fettet vid fasta?
Att upptaget av fett till fettväven avbryts vid fasta beror på att ett enzym utanför fettcellerna görs inaktivt. Det visar den avhandling som Gengshu Wu försvarar vid Umeå universitet den 30 januari.
-
Offentlig föreläsning om genteknik och etik
Är det etiskt försvarbart att förbättra människors minne eller motorik med genteknik? Är det etiskt att låta bli?<a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor är den högsta akademiska...
-
Umeåfysiologer beskriver ny princip för informationskodning i nervsystemet
Hur kodar, överför och bearbetar nervsystemet den information som styr vårt beteende? Roland S. Johanssons forskargrupp vid Umeå universitet publicerar i dagarna sin upptäckt av en ny princip för detta.
-
Pressinbjudan: En dag att höra talas om! OBS! Ändrad lokal!
Centrum för Hörsel- och kommunikationsforskningvid Karolinska Institutet anordnar den 5 februari en presentationsdag om den spännande forskning som bedrivs inom detta område vid Karolinska Institutet och universitetssjukhusen i Stockholm.
-
PAI-1 – ett ”brottarprotein” som tar nacksving
Mekanismen bakom det faktum att proteinet PAI-1 kan lösa upp blodproppar visas i den avhandling som Peter Hägglöf försvarar vid Umeå universitet den 23 januari.
-
Produktion av fria syreradikaler kan leda till magcancer
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att produktionen av fria syreradikaler kan leda till nedsatt funktion av vissa celltyper i immunförsvaret. Det kan medföra ett sämre försvar mot tumörsjukdomar. De negativa effekterna kan motverkas av de kroppsegna...
-
Sockerlösning lindrar smärta hos nyfödda
Genom att ge sockerlösning i samband med smärtsamma provtagningar minskar man smärtsymtomen hos för tidigt födda barn. Det visar Mats Erikssons avhandling, "Aspects of Prevention and Assessment of Neonatal Pain", som läggs fram vid Universitetssjukhuset i...
-
Två organ som bildar T-lymfocyter
Hos vuxna kan T-lymfocyter utvecklas och mogna i tunntarmen och tonsillen bakom näsan. Det visar Anna Bas i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 16 januari.
-
Ny analysmetod för patienter med cystisk fibros kan ge ökad livslängd
Tack vare en ny analysmetod, som redovisas i en avhandling från Sahlgrenska akademin, kan läkare nu mer exakt analysera funktionen i de små luftrören hos patienter med astma och cystisk fibros. Analysmetoden kan användas både på vuxna och på barn.
-
Europeiska kommissionen anslår 11,7 miljoner euro till Sahlgrenska akademin för forskning om diabetes och fetma
Europeiska kommissionens 6:e ramprogram tilldelar 11,7 miljoner euro, drygt 100 miljoner kronor, till ett stort forskningsprojekt om diabetes och fetma. Forskare vid Sahlgrenska akademin koordinerar det rekordstora anslaget.3,3 miljoner euro av medlen hamnar i Göteborg.
-
Proteinet CD43 kan ge tjocktarmscancer
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att proteinet CD43 förekommer i olika cancerceller och att proteinet kan bidra till utvecklingen av tjocktarmscancer.
-
Nya rön om fettmolekyl kan leda till ökad förståelse för hur diabetes utvecklas
Ökade kunskaper om den sockerinnehållande fettmolekylen sulfatids roll för de insulinproducerade betacellernas funktion kan i framtiden ge ökad förståelse för hur diabetes uppkommer. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
-
Fysisk aktivitet ökar antalet nya celler i den vuxna hjärnan
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att fysisk aktivitet ökar förmågan hos hjärnans stamceller att bilda nya nervceller. Det är de kroppsegna endorfinerna som ligger bakom nybildningen.