Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Antibiotika ger ökad risk för cancer i tjocktarmen
Det finns ett tydligt samband mellan att äta antibiotika och att få en ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen inom de närmaste fem till tio åren. Det kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast efter en studie av 40 000 cancerfall.
-
Screening kan minska risk för stroke
Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.
-
Tandsten hos björn visar antibiotikaresistens
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
-
Dina föräldrars blodgrupp påverkar risken att du får blodpropp
Har du två arvsanlag för blodgrupp A, B eller AB löper du dubbelt så hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ett gentest skulle göra det lättare att hitta personer med ökad risk att drabbas, menar forskarna.
-
Drönare levererar hjärtstartare vid hjärtstopp
I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra...
-
Placeboeffekten förstärks av gott bemötande
De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.
-
Åtta faktorer som ökar risken för magtarmblödning efter hjärtinfarkt
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
-
Primärvården missar barn med nydebuterad diabetes
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Samband mellan stress och blindtarmsinflammation
Det verkar finnas ett samband mellan biologisk stress – mätt i mängden stresshormon i håret – och en ökad risk för blindtarmsinflammation hos barn. Sjukdomsförloppet blir också ofta mer komplicerat hos dem med högre stress.
-
Sårbarhet i hjärnan bakom tvångsmässigt alkoholintag
Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte. – En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, <a...
-
Nio av tio med högt blodtryck behöver mer behandling
Nio av tio patienter med högt blodtryck får otillräcklig behandling, och har därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död, enligt forskning från Göteborgs universitet.
-
Barn som inte kan äta
”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet...
-
Ökande halter av coronavirus i Göteborgs avloppsvatten
Halterna av coronaviruset sars-cov-2 ökar successivt i avloppsvattnet i Göteborg, dock från relativt låga nivåer. Det framgår av de senaste veckornas mätningar och den analys som nu gjorts vid Göteborgs universitet.
-
Varmare vintrar ökar risken för djurspridd sjukdom
Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.
-
Målade celler i jakten på medicin mot corona
Genom att färglägga olika delar av cellen kan forskare följa vad som händer i cellen, när ett virus tagit sig in. På samma vis går det att testa vilka substanser - redan godkända mediciner eller hittills oprövade substanser - som biter på...
-
Storsatsning på snabbare vaccin
Covid-19 -vaccinerna var ett undantag, i vanliga fall tar det mer än tio år att få fram ett nytt vaccin. EU och läkemedelsindustrin storsatsar nu på att snabba på framtagningen även av andra nya vaccin - bland annat mot sexuellt överförbara...