Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Ökad risk för demens hos kvinnor som varit fertila länge
Kvinnor med längre fertil period löper ökad risk för demens i hög ålder jämfört med de som haft en kortare reproduktiv period. Det framgår av en befolkningsstudie från Göteborgs universitet
-
Blodprov kan avgöra om metformin funkar för diabetespatienten
Ett enkelt blodprov kan i förväg visar hur patienter med typ 2-diabetes kommer att svara på metformin, ett läkemedel som ska sänka blodsockret. Biomarkören har utvecklats av Diabetescentrum vid Lunds universitet och kan leda till att rätt behandling sätts...
-
RNA-analys av brösttumören kan ge skräddarsydd behandling
En ny analys av bortopererade brösttumörer kan visa vilken typ av mutation det handlar om. Det innebär att den enskilda patienten skulle kunna få skräddarsydd behandling, och därmed en bättre prognos för sjukdomen.
-
Konstgjorda molekyler kan hindra hjärnceller från att dö
Så kallade amyloida plack, felveckade proteiner som klumpat ihop sig, finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Umeåforskaren Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till placken. Det kan störa de processer som gör att...
-
Typ 2-diabetiker behöver inte oroa sig för sömnproblem
Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att sömnbrist påverkar...
-
Farligt högt blodsocker vanligt bland för tidigt födda
Höga nivåer av blodsocker är vanligt hos för tidigt födda barn. Det kan leda till ökad dödlighet under de första veckorna och till försämrad motorik senare i barndomen. Att tidigt behandla med insulin kan minska riskerna. Det visar forskning vid...
-
Här identifieras skadliga bakteriers målprotein hos oss
Patogena bakterier orsakar sjukdomar hos människor genom att utsöndra små proteiner – toxiner. För att bättre förstå hur det går till; vilka målproteiner som påverkas hos värdcellen, har kemister i Umeå och Hamburg utvecklat en...
-
Systematik och struktur avgörande för personcentrerad vård
Systematik och en tydlig struktur är är faktorer som är avgörande i omställningen till personcentrerad vård. För att lyckas måste även hela organisationen vara med på tåget och hierarkiska vårdstrukturer och låsta roller ses...
-
Blivande läkare behöver mer utbildning om smärta
Läkarnas val av behandling vid långvarig smärta förändras inte i takt med ökad erfarenhet av patienter. Därför är det viktigt med utbildning i smärta på läkarlinjen, enligt en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Hjärnavbildning avslöjar skillnader i hjärnan vid autism
Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism....
-
Fler lågutbildade dör av alkohol
När alkoholkonsumtionen i samhället ökar blir de alkoholrelaterade dödsfallen fler. Men ökningen av dödlighet är inte lika stor i hela befolkningen utan drabbar personer med lägre utbildningsnivå extra hårt, visar en studie från Stockholms...
-
Bättre behandling mot urinblåsecancer efter PET/CT
Att kombinera PET-kamera med datortomografi på patienter med urinblåsecancer ger en mer träffsäker bedömning av allvarlighetsgrad och prognos, enligt en avhandling vid Lunds universitet. Då kan vården lättare välja den lämpligaste...
-
Den smärtfria människan
Skotskan Jo Cameron, 72, har en muterad gen som gör att hon inte känner smärta. Därför är hon extra intressant för forskare som vill förstå vad smärta egentligen är. Och hur människan kan få bättre smärtlindring.
-
Tecknen som avslöjar sjukdom
Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra...
-
Sämre coronakommunikation i utsatta förorter
Kriskommunikationen har inte fungerat i utsatta områden, enligt en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet. Informationen om coronaviruset nådde inte ut lika snabbt där som i övriga Sverige. – Myndigheterna måste bli bättre på att...
-
Så styr ögat pupillens rörelser
Molekyler som reagerar på ljus, kalciumjoner samt kanaler mellan cellerna i iris, spelar viktiga roller för hur pupillen i ögat dras samman i ljus och hur pupillen utvidgas i mörker. Det visar forskare vid Umeå universitet.