Forskning om hälsa & medicin

Så kallade amyloida plack, felveckade proteiner som klumpat ihop sig, finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Umeåforskaren Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till placken. Det kan störa de processer som gör att vissa...

Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att sömnbrist påverkar det...

Höga nivåer av blodsocker är vanligt hos för tidigt födda barn. Det kan leda till ökad dödlighet under de första veckorna och till försämrad motorik senare i barndomen. Att tidigt behandla med insulin kan minska riskerna. Det visar forskning vid...

Patogena bakterier orsakar sjukdomar hos människor genom att utsöndra små proteiner – toxiner. För att bättre förstå hur det går till; vilka målproteiner som påverkas hos värdcellen, har kemister i Umeå och Hamburg utvecklat en ny...

Systematik och en tydlig struktur är är faktorer som är avgörande i omställningen till personcentrerad vård. För att lyckas måste även hela organisationen vara med på tåget och hierarkiska vårdstrukturer och låsta roller ses över...

Läkarnas val av behandling vid långvarig smärta förändras inte i takt med ökad erfarenhet av patienter. Därför är det viktigt med utbildning i smärta på läkarlinjen, enligt en avhandling vid Umeå universitet.

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism....

När alkoholkonsumtionen i samhället ökar blir de alkoholrelaterade dödsfallen fler. Men ökningen av dödlighet är inte lika stor i hela befolkningen utan drabbar personer med lägre utbildningsnivå extra hårt, visar en studie från Stockholms...

Att kombinera PET-kamera med datortomografi på patienter med urinblåsecancer ger en mer träffsäker bedömning av allvarlighetsgrad och prognos, enligt en avhandling vid Lunds universitet. Då kan vården lättare välja den lämpligaste behandlingen.

Skotskan Jo Cameron, 72, har en muterad gen som gör att hon inte känner smärta. Därför är hon extra intressant för forskare som vill förstå vad smärta egentligen är. Och hur människan kan få bättre smärtlindring.

Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra...

Kriskommunikationen har inte fungerat i utsatta områden, enligt en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet. Informationen om coronaviruset nådde inte ut lika snabbt där som i övriga Sverige. – Myndigheterna måste bli bättre på att nå...

Molekyler som reagerar på ljus, kalciumjoner samt kanaler mellan cellerna i iris, spelar viktiga roller för hur pupillen i ögat dras samman i ljus och hur pupillen utvidgas i mörker. Det visar forskare vid Umeå universitet.

Få barn med covid-19 får allvarliga symptom, men under pandemin har barnläkare upptäckt ett nytt inflammatoriskt tillstånd - MIS-C. En kartläggning av drabbade barns immunförsvar kan ge ledtrådar till varför vissa barn som smittas av viruset utvecklar...

Besök hos tandläkaren kan väcka minnen av sexuella övergrepp. Det behöver tandvården kunna hantera, menar övertandläkaren Eva Wolf som i en studie intervjuat 13 personer med sådana erfarenheter.

Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare har funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet....