Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Svårt för unga att påverka klimatmöten
Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
-
Klimatförändringar både gynnar och hotar Sveriges skördar
Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.
-
Forskare om klimatmötet: Varje tiondels grad har betydelse
FN:s klimattoppmöte i Baku, Azerbajdzjan, har just inletts. Men hur mår egentligen jorden och klimatet? Och hur har det gått med förra årets möteslöfte om att kompensera fattiga länder? Så här svarar forskare från Lunds universitet.
-
Fristående organisationer viktiga när PFAS fasas ut
Fristående organisationer kan fungera som effektiva mellanhänder för att få företag att sluta använda PFAS i sina produkter. Det visar en studie vid Örebro universitet som undersökt arbetet för att fasa ut de farliga kemikalierna i förpackningar.
-
Kritiskt möte för att skydda världens arter
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
-
Stora mängder PFAS i dagvatten
Betydande mängder PFAS finns i biofilter som ska rena dagvatten från skadliga föroreningar. Det visar en internationell studie med forskare från Luleå tekniska universitet.
-
Träd i Europa har klarat tuffa tider
Sju vanliga skogsträd i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald under stora klimatförändringar, till exempel den senaste istiden då antalet träd minskade kraftigt. Det visar en studie från bland annat Uppsala universitet.
-
Döda grenar i skogens kolförråd missas
Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.
-
Mycket mer koldioxid måste fångas – genast
För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu – vi har inte råd att vänta. Det menar forskare från bland annat Chalmers.
-
Träden flyttar till kallare områden
Många trädarter i Europa och Nordamerika söker sig nu till kallare och blötare trakter. Den förändrade utbredningen – som kopplas till den globala uppvärmningen – riskerar att skapa problem för återplantering och kolinlagring.
-
Jordbruksstöd i skogsbygder kan förbättras
Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.
-
Rekordstor minskning av svenska glaciärer
Fyra viktiga glaciärer i Sverige har minskat rekordmycket på kort tid, visar Stockholms universitets årliga mätning. – Det sker så fort nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
-
Utsläpp från inlandsvatten kan påverka global uppvärmning
Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,
-
Många säger ja till ransonering av kött
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle...
-
Jetströmmar visar vägen till medeltida extremväder
Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
-
Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa – störst minskning på 30 år
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp, Sveriges före detta högsta punkt, fortsätter att krympa. Det visar mätningar från Stockholms universitet. Sydtoppen är drygt tre meter lägre än den var för ett år sedan. – Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina...