Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Därför är män större klimatbovar än kvinnor
Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.
-
Läckande metangas ger liten klimatpåverkan
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
-
Renars bete hotas av människors aktiviteter
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och...
-
Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
-
Gasutsläppet hotar livet i havet
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
-
Träd överhettas i en varmare regnskog
Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling...
-
Genmodifiering av lignin kan göra växter torktåliga
Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
-
Låg kvalitet på klimatdebatten, enligt forskare
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.
-
Forskare: Djurföda blir människoföda – och mättar en miljard
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.
-
Sänkta bensinskatter ger Ryssland klirr i kassan
Sänker hela Europa skatten på bensin och diesel kommer efterfrågan att öka vilket gör de ryska oljebolag rikare. Det kan finnas andra sätt att stötta pressade konsumenter, enligt forskare.
-
Flera brytpunkter i jordens klimat vid 1,5 graders uppvärmning
Parisavtalets mål – att den globala uppvärmningen ska understiga 2 grader – är otillräckligt, enligt en ny analys. Flera brytpunkter för klimatet, så kallade tipping points, kan överskridas om jordens medeltemperatur ökar med mer än 1,5...
-
Omfattande avskogning beror på jordbruk – men mycket av marken brukas inte
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
-
Trädplantering inte alltid en kolfälla
Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.
-
Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna
Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska...
-
Svingelgräsfjärilen anpassar sig till ett liv i norr
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
-
Sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.