Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Hårt tryck på sillen i Östersjön redan på 1200-talet
Sill var tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Och sillbestånd i Östersjön kan ha överfiskats redan på 1200-talet, enligt dna-analyser av gamla fiskben.
-
Djur i fjällsjöar justerar dieten efter klimatet
Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna...
-
Skyddade havsområden är bra för djur, människor och klimat
Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.
-
Varmare klimat ger försurat hav i Arktis
Klimatförändringarna får havsistäcket i Arktis att smälta bort. När polarhavet förlorar locket av is ökar koldioxidupptaget och havet blir surare vilket påverkar livet i havet. Det framgår av en ny studie.
-
Fartygens avgasrening – en okänd miljöbov
Vattnet som släpps ut från fartygens avgasreningssystem, den så kallade skrubbern, står för upp till nio procent av vissa cancerframkallande och miljöskadliga ämnen som släpps ut i Östersjön.
-
Viktigt att metaller från Östersjöns botten inte läcker ut
Utsläpp från olika tider och händelser syns i Östersjöns bottensediment, som cesium från Tjernobylkatastrofen. Det framgår av en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett...
-
Så kan andelen förnybar el ökas
Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet med ojämnt energiflöde från vindkraft delvis lösas visar forskning från Linköpings universitet.
-
Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar
Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.
-
Därför är män större klimatbovar än kvinnor
Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.
-
Läckande metangas ger liten klimatpåverkan
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
-
Renars bete hotas av människors aktiviteter
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och...
-
Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
-
Gasutsläppet hotar livet i havet
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
-
Träd överhettas i en varmare regnskog
Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
-
Genmodifiering av lignin kan göra växter torktåliga
Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
-
Låg kvalitet på klimatdebatten, enligt forskare
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.