1. placeholder bild.
    21 september 2005

    Som man gallrar får man skörda – nya rön om skötsel av granskog

    När en granskog gallras förändras betingelserna för de träd som lämnas kvar. Nu kommer en doktorasavhandling från SLU som visar hur den framtida skogens sammansättning av klena och grova stammar påverkas av hur hårt man gallrar och om man främst gallrar bort stora eller små träd....

  2. placeholder bild.
    19 september 2005

    Tomatens smak beror mer på vädret än på vad den gödslats med

    Den som använder mineralgödsel i sin tomatodling kan få större skördar än den som enbart använder djurgödsel eller gräsklipp. Tomatens smak och C-vitaminhalt påverkas dock mer av faktorer som solljus och temperatur än av vilket gödselmedel man använder. Detta visar Anuschka Heeb i en...

  3. placeholder bild.
    15 september 2005

    Mångfalden av mejeriprodukter kräver eftertanke

    Utbudet av olika mejeriprodukter växer explosionsartat samtidigt som mejerierna blir allt större. Trender som dessa har Johanna Berlin utvärderat ur miljösynpunkt i sitt doktorsarbete på SIK i Göteborg och Chalmers.

  4. placeholder bild.
    1 september 2005

    Simuleringsteknik ökar värdet på skogsråvaror

    Varje träd är en unik individ. Det är inte förrän man sågar fram plankor man ser trädets egenskaper. Doktoranden Urban Nordmark vid Luleå tekniska universitet har vidareutvecklat en simuleringsteknik som gör att man redan innan sågning kan uppskatta hur plankorna kommer att se ut. Ett...

  5. placeholder bild.
    31 augusti 2005

    Kostnaderna har ökat för svenskt skogbruk

    Skogsbrukets kostnader ökade under förra året samtidigt som virkesintäkterna stod stilla. Det framgår av Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma undersökning av skogsbrukets kostnader och intäkter.

  6. placeholder bild.
    28 augusti 2005

    Kan ungskogsröjning utföras av robotar?

    Ungskogsröjning anses i dagsläget vara dyrt, vilket har skapat önskemål om att rationalisera arbetet. Mekaniserad röjning kan vara ett alternativ men det har hitintills visat osäker lönsamhet och lett till en stressig förarmiljö. Idén att automatisera arbetet och använda robotar...

  7. placeholder bild.
    12 augusti 2005

    Stort forskningsgenombrottSå styr växter sin blomning

    Forskare vid Umeå Plant Science Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rapporterar om ett genombrott för vår förståelse av hur växternas blomning kontrolleras. I en artikel som publiceras i den prestigefyllda internationella tidskriften Science visar de hur en liten molekyl som bildas...

  8. placeholder bild.
    21 juni 2005

    Internationell konferens belönade forskare från Mittuniversitetet

    Vid en stor internationell konferens i Oslo nyligen, med deltagare från 19 länder, belönades Birgitta Svensson med The Kirkpatrick Award. Konferensen är världsledande inom området för mekanisk massa. Samtliga fem föredrag från Mittuniversitetet fanns med i slutomgången när vinnaren...

  9. placeholder bild.
    16 juni 2005

    Ny bränsledeklaration för skogsmaskiner

    Bränsledeklarationer har länge varit en självklarhet på nya bilar. Nu finns också möjlighet att jämföra bränsleförbrukningen mellan olika typer av skogsmaskiner, till fördel för både ekonomi och miljö. Det framgår av en ny rapport från forskningsinstitutet Skogforsk.

  10. placeholder bild.
    10 juni 2005

    Slaktkyckling på grönbete

    Kycklingar som har tillgång till bete söker instinktivt efter föda. De rör på sig, äter lite klöver och hittar kanske en mask, men de påverkar också betet med sin gödsel. Arnd Bassler vid SLU har studerat hur ekologisk kycklingproduktion med bete och egenproducerat foder kan utvecklas.

  11. placeholder bild.
    8 juni 2005

    Virkets naturliga beständighet mot svamp och fukt – ny avhandling från Växjö universitet

    När man för 100 år sedan byggde hus valde man själv, i skogen, ut vilka träd man ville ha. Valet baserades på månghundraåriga erfarenheter av virke och kunskapen gick i arv från generation till generation. Man valde uteslutande mogna träd som hade stor andel kärnved, som hos furan...

  12. placeholder bild.
    3 juni 2005

    Stubbehandling lönar sig i slutavverkning

    Rotrötan kostar skogsbruket en halv till en miljard kronor varje år. Men rotrötans utbredning skulle kunna hejdas om förebyggande åtgärder sattes in i större utsträckning. En skogsägare kan tjäna 20 000-30 000 kronor per hektar på stubbehandling, visar en ny rapport från...

  13. placeholder bild.
    27 maj 2005

    Utfodring av ren påverkar köttets innehåll av fettsyror

    Renkött är magert, rikt på E-vitamin och har en fördelaktig mix av fettsyror. Detta hänger delvis samman med renens diet, vilket det är viktigt att tänka på om renar behöver utfodras. Om kött från pelletsutfodrade renar ska bli lika nyttigt som kött från betande renar måste fettet i...

  14. placeholder bild.
    27 maj 2005

    Alla kor vill inte stå i kö – om kors beteende vid automatisk mjölkning

    I många moderna ladugårdar mjölkas korna av robotar, och för att sådana anläggningar ska fungera utformas de noga efter kors beteenden och behov. Bland annat måste hungriga kor som behöver mjölkas besöka mjölkningsbåset för att komma vidare till foderavdelningen. "Kotrafiken" planeras...

  15. placeholder bild.
    11 maj 2005

    Skogsbruksplanen behöver kundanpassas

    Skogsbruksplanen är skogsägarens hjälpmedel för att fatta rätt beslut i sitt skogsbruk. Men dagens planer görs med begränsad inblandning av markägaren och tar liten hänsyn till ägarens behov och önskemål. I en ny rapport beskriver forskningsinstitutet Skogforsk ett nytt koncept som gör...

  16. placeholder bild.
    25 april 2005

    Skogforsk ror hem jätteprojekt i europeiska skogssektorn

    Skogforsk har i hård konkurrens lyckats få rollen som koordinator för ett av EU:s hittills största forskningsprojekt inom skogs- och skogsindustrisektorn. Det handlar om Eforwood, som under de närmaste fyra åren ska ta fram verktyg för att analysera skogens och skogsindustrins möjligheter...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera