1. placeholder bild.
    25 april 2005

    Rovdjur och parasiter påverkar förekomsten av skogshare

    Förekomsten av skogshare varierar mycket mellan olika år. Rovdjur är en viktig faktor som ligger bakom den stora variationen i Norden. Situationen i Centraleuropa och Asien är mer oklar. I Skottland verkar det vara en parasit, nematoden Trichostrongylus retortaeformis, som sänker tillväxten i...

  2. placeholder bild.
    25 april 2005

    Rottickan skadar stora mängder barrskog

    Rottickan är ekonomiskt sett en av de enskilt största skadegörarna i svensk barrskog. Förlusterna består framför allt av kvalitetsförluster till följd av röta, mortalitet, tillväxtnedsättningar och ökad risk för stormfällning. Vid plusgrader sprider sig rottickan med luftburna sporer...

  3. placeholder bild.
    11 april 2005

    Svensk-finskt samarbete stärker skogsbruk och skogsindustri

    Den 13 april presenteras den senaste forskningen inom programmet Wood Material Science and Engineering i samband med programmets årskonferens. Programmet är ett forskningssamarbete mellan flera finansiärer i både Sverige och Finland. Programmet ska stärka skogsbruket och den...

  4. placeholder bild.
    10 april 2005

    Hur påverkar evighetsträd tillväxten i den nya skogen?

    Produktionen i den nya skogen blir 2-4 procent lägre, om man lämnar tio jämnt fördelade evighetsträd per ha på hygget. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Effekten är betydligt lägre än vad som tidigare befarats. Från ett produktionsperspektiv innebär det bland annat...

  5. placeholder bild.
    6 april 2005

    Starkt mögelhämmande bakterie patenterad

    Bakterier som producerar mjölksyra har under flera tusen år använts för att konservera mat. En del mjölksyrabakterier producerar dessutom flera andra mögelhämmande ämnen, och är därför särskilt intressanta för jordbruket och livsmedelsindustrin. Detta visar Jörgen Sjögren i en...

  6. placeholder bild.
    3 mars 2005

    Virkestillgångarna tillbaka på 1980-talsnivå

    Stormen i Sydsverige har haft många oönskade effekter. En av dem är att de skogstillgångar som gradvis byggts upp under det förra seklet i ett slag raserats. I flera av de stormdrabbade länen har virkesförrådet minskat till den situation som - enligt Riksskogstaxeringen - rådde i mitten av...

  7. placeholder bild.
    1 mars 2005

    Skogsforskning i stormens spår

    Efter stormen i södra Sverige finns det nu ett gyllene tillfälle att forskningsmässigt hålla ihop kedjan från skogen till fabriken. Stormen och vår hantering av det stormfällda timret påverkar nämligen inte bara miljön utan även produkterna. Det är forskare och forskningsfinansiärer,...

  8. placeholder bild.
    18 februari 2005

    Tydlig flygradarbild av drabbad skog

    Behovet är nu mycket stort att snabbt få en överblick över mindre områden med stormfälld skog på grund av risken för insektshärdar. Framöver kommer man även att behöva ta fram nya skogsbruksplaner över de drabbade fastigheterna. Den redan inarbetade radartekniken Carabas kan här komma...

  9. placeholder bild.
    18 februari 2005

    Skadliga effekter av inavel i vargstammen – valpkullarna minskar i storlek

    Den skandinaviska vargstammen är isolerad och hårt inavlad. Svenska och norska forskare inom SKANDULV, det Skandinaviska Vargforsknings-projektet, har klarlagt allvarliga negativa effekter av denna inavel, som påverkar tillväxten i vargstammen. Inavelseffekterna utgör nu tillsammans med den...

  10. placeholder bild.
    8 februari 2005

    Stormfälld skog kan karteras med militär teknik

    En flygkartering gjordes i januari av FOI och Ericsson Microwave Systems med militär radarteknik monterad i FMV:s provflygplan. Försöket visar att tekniken klarar att se även mindre stormfällda områden. - Resultaten ser mycket lovande ut, säger Lars Ulander på FOI. Den här tekniken gör...

  11. placeholder bild.
    7 februari 2005

    Sveriges starkaste träkonsortium ser dagens ljus

    Skogsägare, sågverksindustri och träbyggföretag i norra Sverige har kraftsamlat för att sätta behovsorienterad forskning, utveckling och utbildning högst upp på agendan.Målet är att skapa långsiktig tillväxt i både branschen och regionen.

  12. placeholder bild.
    3 februari 2005

    Planera för mindre rotröta i skogen

    Rotröta orsakad av rottickan kostar svenskt skogsbruk många hundra miljoner kronor varje år, men svampen går att bekämpa. Genom att föra in kunskap om rotröta i skoglig planering kan skogsägare och skogsföretag fatta mer välgrundade beslut. Det visar Magnus Thor i en avhandling från SLU.

  13. placeholder bild.
    3 februari 2005

    Nya sätt att gödsla rätt

    Att kunna ge grödorna precis så mycket kväve som behövs för bra skördar är drömmen för varje växtodlare. Problemet är dels att behovet kan variera mycket även inom enskilda fält, dels att väderleken spelar så stor roll. Hur stor precision som egentligen är möjlig är temat i en...

  14. placeholder bild.
    28 januari 2005

    Smart mobiltelefoni effektiviserar skogsbruket

    Skogsbruket hankar sig fram med dålig datakommunikation. Det är krångligt och dyrt att utväxla affärskritisk data mellan skog och industri. Men nu kommer ny, billig teknik som kan lösa problemen och fungerar i områden med dålig mobiltäckning. Det visar en studie från forskningsinstitutet...

  15. placeholder bild.
    26 januari 2005

    Ny metod revolutionerar skogsröjningen

    Det röjs för lite i den svenska ungskogen. Hundratusentals hektar med akut röjningsbehov ger negativa följder i form av sämre värdetillväxt, ökade avverkningskostnader samt - inte minst - högre risk för vindfällning efter gallring.Men nu har forskningsinstitutet Skogforsk testat en ny...

  16. placeholder bild.
    25 januari 2005

    Högstubbar är god naturvård

    De högstubbar som skogsbruket skapar på hyggena utnyttjas av ett stort antal insektsarter, däribland flera sällsynta arter. Det visar en ny rapport från SLU och forskningsinstitutet Skogforsk. Nu hoppas forskarna att en del av de träd som stormen knäckt kan få stå kvar.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera