1. placeholder bild.
    25 november 2004

    Miniplantan – något stort för skogen?

    "Har du planterat ett träd har du inte levt förgäves" är ett gammalt ordspråk som är i högsta grad aktuellt idag. Att sörja för den långsiktiga råvaruförsörjningen genom bra skogsskötsel känns speciellt angeläget nu då efterfrågan på råvara från skogen är högre än någonsin....

  2. placeholder bild.
    16 november 2004

    Nya metoder och bättre teknik kan stimulera skogsröjning

    Det röjs för lite i svenska ungskogar. Men nya röjningsmetoder och ny teknik kan förbättra läget. Genom att kapa de stammar man vill ha bort en bit upp får de kvarvarande huvudstammarna bättre kvalitet, samtidigt som de toppkapade stammarna erbjuder viltfoder. Utvecklingen av ny teknik...

  3. placeholder bild.
    16 november 2004

    Datortolkning av flygbilder känner igen enskilda träd och trädslag

    Att manuellt tolka flygbilder för uppskattning av virkesvolymen i en skog är idag ett väl använt komplement till fältmätningar. Men tolkningen är både arbetsam och tidskrävande, så man forskar på att automatisera processen. Med automatisk folkning av flygbilderna kan enskilda träd och...

  4. placeholder bild.
    29 oktober 2004

    Mindre ammoniak i luften med ny gödselbill

    När flytgödsel sprids på åkrar och vallar kan stora mängder ammoniak avdunsta. Detta bidrar både till försurning och övergödning, och det gör också att jordbrukaren förlorar värdefull växtnäring. Nu finns emellertid en ny typ av gödselbill, en så kallad tubulatorbill, som placerar...

  5. placeholder bild.
    29 oktober 2004

    Markbered nu för självföryngring i vår- men kontrollera frökvalitén på höga höjder

    Det finns goda chanser att lyckas med naturlig föryngring av tall i stora delar av Sverige kommande säsong. Tallarna har gott om kottar och Skogforsks prognoser pekar på god frökvalitet. Men i Norrlands inland är det osäkert om tallfröet kommer att gro på hög höjd över havet.

  6. placeholder bild.
    15 oktober 2004

    Nytt europeiskt forskningssamarbete för ökad tillväxt inom hållbart byggande och fastighetsföretagande

    ERABUILD är ett nytt EU-initiativ som stödjer det europeiskt forskningssamarbetet (ERA, European Research Area), inom hållbart byggande och fastighetsföretagande. Åtta medlemsländer deltar och syftet är att utveckla ett gemensamt europeiskt förhållningssätt till sektorn.

  7. placeholder bild.
    7 oktober 2004

    Vegetationsfilter renar lakvattnet från vedupplag

    Vegetationsfilter med exempelvis vide eller gräs fungerar bra för rening av förorenat lakvatten från de stora vedupplag som finns vid våra sågar och massabruk. Det visar jägmästare Maria Jonsson, institutionen för skogens produkter och marknader, i sin doktorsavhandling från SLU i...

  8. placeholder bild.
    7 oktober 2004

    Stor tillväxtvariation problem i abborrodling

    Abborrars konkurrensförmåga och inbyggda riskbenägenhet varierar mycket. Individer som gärna står i skydd verkar växa lite sämre än andra. Abborrarnas riskbenägenhet kan med andra ord vara kopplad till deras tillväxthastighet. Det visar Fia Staffan, institutionen för vattenbruk, SLU i...

  9. placeholder bild.
    6 oktober 2004

    Skogsbrand och naturstörningar: Komplicerat samspel avgör hur skogen påverkas

    Skogsväxters möjlighet att ta upp näring påverkas starkt av störningar i naturen, och av förändringar i detta störningsmönster. Det visar Linda Berglund, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå i sin doktorsavhandling. Normalt ökar störningar, till exempel skogsbrand, mängden...

  10. placeholder bild.
    1 oktober 2004

    Bättre arbetsmiljö och effektivare avverkningnär skogsmaskiner automatiseras

    När delar av skogsmaskinförarens arbete automatiseras ökar produktionen, särskilt för ovana förare. Samtidigt blir arbetsmiljön bättre. Det visar en pilotstudie från Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut.

  11. placeholder bild.
    21 september 2004

    Olika ursprung hos Östersjöns och Bottenvikens laxar

    Efter istiden vandrade lax in till Östersjön från flera håll. Från isdämda sjöar i öster kom den lax som nu dominerar i Finska viken och i södra Östersjön samt i Vänern. Laxbestånden i Bottenhavet består av en blandning av den östliga laxen och lax som vandrat in västerifrån. Det...

  12. placeholder bild.
    20 september 2004

    Amerikansk ekolog får årets Kempepris

    Kempe Award for Distinguished Ecologists tilldelas i år Mary E. Power, professor vid University of California, Berkeley, USA. Hon kommer att motta priset torsdag den 23 september.

  13. placeholder bild.
    15 september 2004

    Kvarlämnade träd på hyggen sänker produktionen i den nya skogen

    Kvarlämnade träd på hyggen, så kallade evighetsträd, påverkar produktionen i den nya skogsgenerationen på ett negativt sätt. Det visar en studie av Rikard Jakobsson, doktorand vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, och hans handledare professor Björn Elfving. De har undersökt...

  14. placeholder bild.
    14 september 2004

    Sportfiske mer värt än man hittills trott

    Det samhällsekonomiska värdet av sportfiske är större än man tidigare trott. Det framgår av en doktorsavhandling av Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.

  15. placeholder bild.
    10 september 2004

    Vildsvin med både gps och mobiltelefon

    Hur reagerar vildsvin på olika förvaltningsmetoder med syfte att minska skador på jordbruksmark? Den är en av frågorna som det nystartade projektet "Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark" ska ge svar på.

  16. placeholder bild.
    9 september 2004

    Nya modeller för underbeståndets tillväxt i svenska skogar

    Underbeståndet, det vill säga plantor och småträd i etablerad skog, bidrar till beståndets utveckling i och med att nya träd på det sättet rekryteras in i trädskiktet. Underbeståndet kan även utnyttjas som föryngring efter selektiv avverkning eller kalavverkning. I en doktorsavhandling...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera