Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Fjärilar anpassar sig till städer
Fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen i städer, visar en studie från Stockholms universitet.
-
Skogen räddningen för stockholmare under pandemin
Smittrisken fick stockholmare att undvika stadsparkerna under pandemin. När grönytorna inte längre fungerade som andningshål, blev skogen räddningen för stressade innerstadsbor, visar en studie från Högskolan i Gävle.
-
Blåmusslor på västkusten försvinner
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
-
Fleråriga grödor gör multinytta för miljön
Strategisk plantering av fleråriga gräs och träd kan effektivt minska kväveutsläpp erosion i jordbrukslandskapet. Och dessutom begränsa översvämningar, visar omfattande studier av jordbruksmark runtom i Europa.
-
Kemikalie gör bröstmjölk mindre näringsrik
PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.
-
Massiv algblomning bakom värsta massutdöendet
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
-
Det behövs mer fett till maten
I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.
-
Klimatförändringar drabbar arter vid polerna hårdast
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet.
-
Mer kol i marken kan skydda skördarna
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.
-
Odlad svamp blir kugge i cirkulär matproduktion
Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.
-
Stora kolutsläpp från döda träd
Det finns enorma mängder kol lagrad i döda träd världen över. Nu har forskare för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter.
-
”Paddington” siktad i Anderna – nytt hopp för hotad björnart
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
-
Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
-
Mystiska svängningar i Europas klimat
Genom avancerade sedimentanalyser har forskare kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Märkligaste fyndet är återkommande perioder av klimatförändringar som varade mellan 20 och 150 år.
-
Så kan tryckt elektronik bli miljövänligare
Med elektroniskt bläck kan man trycka elektroniska funktioner på tyg och papper. Till exempel displayer på kläder och belysning på väggar. Men tryckprocessen kräver idag miljöfarliga lösningsmedel. Nu har forskare i Umeå tagit fram ett...
-
Bin behöver fler träd
Blommor är livsviktiga för bin. Men det går lika bra med träd, visar en studie. Och helst pollen från en ek om biet själv får välja.