Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Avtal som ska stimulera kollektivresande saknar effekt
Försöken att öka kollektivresandet genom att betala bussbolagen per påstigande passagerare har pågått under en längre tid. Många busskontrakt har sådana villkor, men nu tyder en ny omfattande forskarstudie på att de är...
-
Ny torka kan halvera jordbruksproduktionen i Sverige
Trots Sveriges geografiska läge och överflöd av vattenresurser kan landet drabbas av torka Forskning visar att mängden grödor inom jordbruket kan minska med upp till 50 procent under ett torrt år, vilket får stora konsekvenser för...
-
Sparade träd vid avverkning skyddar mykorrhizasamhället
Att spara en andel träd vid avverkning är inte bara en god gärning för fågellivet; det skyddar också markens förmåga att bära fram nya generationer skog. En ny studie från SLU visar att ett kalhygge utan sparade träd kan utplåna runt...
-
Ny teknik kan bredda utbudet av biobränslen
Råvarubrist och distributionsproblem begränsar produktionen och användningen av biogas idag. Med modern processteknik kan vi utnyttja fler råvaror, och omvandla gasen till biobränslen med högre energitäthet och lägre klimatpåverkan.
-
Vådan av en ständig kemikaliemix i vardagen
Cocktaileffekten, den blandning av kemikalier, som vi utsätts för i vår vardag innebär hälsorisker som nuvarande riskbedömningar förbiser.
-
Storspiggen hotar Östersjöns gäddor
Genom att äta upp gäddyngel i stora mängder verkar det som att storspiggen försvårar för de mycket små gäddbestånden att växa till sig i Östersjön.
-
Mest mikroplast vid de stora sjöarnas tillflöden
Mängden mikroplaster i sjöar är störst vid tillflöden och stora städer. Det visar en undersökning av de fyra största sjöarna i Sverige - Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
-
Europeiska matvanor bakom tropisk avskogning
En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över...
-
Så kan man utvinna mer ur befintliga gruvor
Att utvinna metaller och industrimineral ur en och samma gruva skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan. Forskare vid Luleå tekniska universitet undersöker de geologiska förutsättningarna att bredda brytningen i befintliga gruvområden.
-
Ovanligt med höga halter kemikalier i återvunnen plast
Sortering och separering vid plaståtervinning fungerar väl. Bara 2 av 54 testade material hade för höga halter av reglerade kemikalier. Studien från RISE är gjord på material före återvinningsprocessen och inte på färdig återvunnen...
-
Företagens miljöfakturor till framtiden
Miljöförstöring kostar samhället enorma summor pengar – och ofta får framtida generationer stå för notan. Nu finns en ny ISO-standard som hjälper företag att värdera och hantera sina miljöskadekostnader, genom att sätta ett...
-
Krympande livsrum för torsk och skrubbskädda
Torsken och skrubbskädda konkurrerar på allt mindre områden. De lever idag på en krympande yta i Södra Östersjön. Detta kan ha bidragit till torskens dåliga kondition och dåliga tillväxt under de senaste årtiondena, menar forskare vid...
-
Plast av fruktavfall kan bli ätbara engångsmuggar
Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt. Veronika Bátori, nyligen disputerad inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås, har i sin forskning tagit de första stegen mot engångsartiklar och...
-
Brunare och varmare sjöar ger mindre mängd fisk
Fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar. Samtidigt växer de sämre i bruna sjöar. Både ekosystem och fiskproduktion påverkas av klimatförändringar.
-
Kulturskatter ryker i skogsbruket
Det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer. Av alla kulturlämningar är kolbottnen, resterna efter kolmilorna i skogen, som råkat mest illa ut.
-
Smartare bäckkantzoner kan minska kolutsläpp från kalhyggen
Skogar motverkar klimatförändring genom att ta upp kol. Men skogsbruk kan också åstadkomma utsläpp av klimatgaser. Forskning visar nu att smartare sätt att utforma bäckkantzoner kan motverka kolutsläpp vid kalhyggesbruk.