Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Arter i norr mer utsatta för klimatförändringar
För första gången lägger forskare fram hypotesen att djur som lever i klimatzoner på behörigt avstånd från såväl polerna som tropikerna har störst nytta av att kunna acklimatisera sig till förändringar i klimatet. Resultaten...
-
Mild eller sträng vinter? Därför är långtidsprognoser svåra att göra
I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.
-
Stor skepsis mot klimatmanipulering
Det lämpliga i att manipulera klimatet med hjälp av ingenjörskonst har diskuterats fram och tillbaka. En ny studie visar att allmänheten – liksom forskarna – är skeptisk till så kallad geoengineering mot den globala uppvärmningen.
-
Stenskvättornas ungar blir färre och magrare
Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna. Ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att...
-
Riklig pollinering ger bättre jordgubbsskörd
Pollineringen har större betydelse för jordgubbars tillväxt än vad forskningen tidigare visat. En riklig pollinering med olika insekter ger bättre skörd med jordgubbar som både växer snabbare och väger mer.
-
Samspelet mellan en ört och två insekter speglar klimatförändring
En studie av samspelet mellan en växt och två insekter avslöjar en oväntad klimateffekt. Tulkörtens fröproduktionen varierade på ett sätt under de första 20 åren. Och på ett annat sätt de följande 20 åren – då...
-
Renkalvar kan skyddas från björn på olika sätt
Hägn kan skydda renkalvar från björn i områden med små renhjordar och mycket björn. I övrigt är björnjakt mer effektivt under jakttiden, när inte renkorna kalvar. Forskare vid SLU föreslår ett flexibelt system där beslut om...
-
Kraftig nedgång av gös i norra Roslagen
I år fångades färre än en gös per nät, jämfört med runt fem gösar per nät för tio år sedan. Dessutom är gösarna små och långt ifrån könsmogna. Det visar provfiske som Sveriges lantbruksuniversitet...
-
Globalt forskningssamarbete visar mångfalden av mikroorganismer
Mikroorganismer är nödvändiga för vår hälsa och allt liv på jorden. I ett internationellt forskningssamarbete har hundratals forskare studerat mångfalden av mikrobiella samhällen på planeten. Informationen finns nu samlad i en enorm gemensam...
-
Svartrosten tillbaka – en gammal fiende till vårt vete
Svartrost har länge setts som en veteodlingens böldpest – en tidigare fruktad skadegörare som har oskadliggjorts och inte längre behöver uppmärksammas. Sommaren 2017 upptäcktes dock ett stort utbrott i Uppland, och svampen befaras nu ha återkommit...
-
Klimatförändringarna redan stort hot mot människors hälsa
Undernäring blir den största hälsoeffekten av klimatförändringen under det här århundradet. Ytterligare 1 miljard människor kommer att exponeras för värmeböljor fram till 2050. Myggors förmåga att sprida denguefeber ökar....
-
Spår i havsbotten visar hur känslig delar av Antarktisisen är
Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp och drog sig tillbaka i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan. En liknande situation kan uppstå igen bland annat på grund av varmare havsvatten som...
-
Nedbrytning i frusen mark kan påverka klimatet
Mikroorganismernas förmåga att bryta ned markens kolförråd under vintern är avsevärt större än man tidigare trott. Det betyder att koldioxid avges i atmosfären även när marken är frusen.
-
Explosionsartad ökning av smörbultar
SLU Aquas provfiske vid Muskö utanför Nynäshamn visar att den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult fortsätter att öka kraftigt. När provfisket avslutades hade fler än 1800 svartmunnade smörbultar fångats totalt i år, vilket...
-
Bättre för baggar om träden får stå kvar
Kalavverkning, följt av plantering, röjning och gallring, slår hårt mot skogslevande skalbaggar. Många baggar skulle gynnas av att mer skog sköttes med hyggesfria metoder.
-
Var tionde fartyg bryter mot svavelreglerna
Runt 90 procent av fartygen i svenska och danska farvatten följer de hårdare reglerna för svavelutsläpp som införts i norra Europa. Det konstaterar forskare på Chalmers som gjort fjärrmätningar av utsläppen från fartyg sedan de nya reglerna kom...