Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Bästa sättet att fånga fartbovar
Polisen i Region Väst har testat nya metoder för hastighetsövervakning. Bland annat har civila polisbilar fokuserat på aggressiv körning. Fortkörningarna och medelhastigheten minskade under insatsperioden, rapporterar forskare från VTI.
-
Modell av hjärnan hjälper oss förstå dess funktion
Hjärnan är det organ som har högst täthet av blodkärl som genom att bygga upp den så kallade blodhjärnbarriären är specialiserade för att skydda hjärnan från gifter. För första gången kan man visa den komplexa interaktionen...
-
Medborgarforskare och AI i gigantisk analys av proteiner
Bättre beskrivningar av de hundratusentals mikroskopiska bilder av människans celler och proteiner som finns tillgängliga i databasen Human Protein Atlas. Dessutom har ett antal nya proteiner i den mystiska cellstrukturen Rods & Rings identifierats, med hjälp av...
-
Den nordiska naturen integrerar
Invandringen till Norden har ökat snabbt under de senaste årtiondena, och en stor del av de nyanlända är asylsökande. Denna utveckling gör att det behövs en översyn av metoder för framgångsrik integration av invandrare, liksom en utveckling av nya...
-
Vad som är god spermiekvalitet kan bero på hanen
Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper, enligt forskning vid Uppsala universitet.
-
Analys av synapser kan öka förståelsen för schizofreni
En kartläggning av hjärnans olika synapser visar förändrad sammansättning i sjukdomar som schizofreni. Tekniken för att analysera synapser kan leda till bättre behandlingsmetoder av psykiska sjukdomar.
-
Brunt vatten påverkar fisken mindre än väntat
Vattnet i världens insjöar blir allt mörkare. Detta fenomen, känt som ”förbruning”, har förväntats orsaka en utbredd nedgång i fiskpopulationerna. En ny studie av forskare vid Umeå universitet visar dock att antalet fiskpopulationer som...
-
Strandsnäckor har genetiska kit för snabb evolution
Strandsnäckor kämpar för att överleva i en av haven mest påfrestande miljöer – klippstranden. För att klara täta miljöbyten har de utvecklat genetiska kit som hjälper dem att snabbt anpassa sig till en specifik strandmiljö.
-
Sommarvärmen både bra och dålig för kräftorna
Sommarvärmen ser ut att få både positiva och negativa konsekvenser för kräftfisket i Vättern. Jämfört med förra året väntas fångsten av signalkräftor minska med tio procent, enligt en prognos från SLU.
-
66 miljoner år gammal katastrof påverkar dagens hajar
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajarter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp träda fram i snabb takt, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillhör de dominerande hajarterna. Det visar en studie där forskare har...
-
Livet i jorden: Ett konstant krig om näring
Bakterier och svampar för ett konstant krig om näringen i jorden. En kartläggning av mikroorganismernas gener tyder på att svamparnas vapen är antibiotika och att bara bakterier som utvecklat resistens klarar sig.
-
Flera sorters kvanttillstånd möjliga i samma material
De flesta kvantmaterial har bara en enda så kallad topologisk kvantfas. Men nu har fysiker upptäckt att det är möjligt att ha flera olika topologiska kvanttillstånd i ett och samma material. Upptäckten öppnar för tillämpningar inom framtidens...
-
Talgoxen lika bra på självkontroll som schimpansen
Talgoxen må ha en liten hjärna, men förmågan till självkontroll är i nivå med mer intelligenta djurs.
-
Tjuvjakten på de största växtätarna har oväntade konsekvenser
Tjuvjakten på elefanter och noshörningar riskerar inte bara att leda till utrotning, utan kan också påverka kretsloppet av näringsämnen. De stora växtätande djuren sprider nämligen sin spillning över ett större område än mindre...
-
Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli
Finns det en definitiv gräns för hur gammal en människa kan bli? Därom råder det livliga diskussioner bland forskarna inom området. Holger Rootzén, professor i matematisk statistik vid Chalmers menar att det inte finns någon fast gräns.
-
Neutriner i isen pekar ut källa till kosmisk strålning
Ursprunget till den kosmiska strålningen som når fram till jorden, har kunnat spåras för första gången. Detta är något som forskare har försökt att förstå ända sedan den kosmiska strålningen upptäcktes år 1912.